Lokal energiöverenskommelse ska visa vägen i Sollefteå

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Kommunen har påbörjat arbetet med att ta fram en lokal energiöverenskommelse. Målet är att den ska vara ett underlag som tydliggör för investerare var det är lämpligt att satsa på till exempel förnybar energi och elintensiv industri i Sollefteå.

–I det här läget vet vi inte hur slutresultatet kommer att bli. Men det vore bra med ett dokument som politiker och medborgare är överens om. Det i sin tur kan ge vägledning för investerare i förnybar energi och elintensiva industrier i Sollefteå kommun, säger Hans Pahlin, projektledare för ”Vindkraft – generator för hållbar utveckling”.

Önskvärt är att få fram en lokal långsiktig energiöverenskommelse där lämpliga områden för förnybar energi och elintensiva industrier är utpekade. Kanske det kan leda till ett tematiskt tillägg, en fördjupad översiktsplan eller något som motsvarar en plan att luta sig mot.

Projektet har av kommunledningen fått uppdraget att göra en förstudie hur en sådan lokal energiöverenskommelse skulle kunna se ut.

–När projektet med förstudien avslutas nästa år i slutet av mars är intentionen att påbörja själva arbetet med att ta fram en lokal energiöverenskommelse i samarbete med kommunens utvecklingsbolag Energidalen, säger Hans Pahlin.

Projekt ”Vindkraft – generator för hållbar utveckling” har förutom kommunen även Energimyndigheten som huvudman. Medfinansiärer är flera företag inom vindkraftbranschen, kommuner i Norrlands inland samt länsstyrelsen Västernorrland och region Västernorrland.

Inom kommunens gränser finns drygt 100 vindkraftverk och flera nya vindkraftparker är under projektering. Den mest uppmärksammade vindkraftparken är Lungsjön i nordvästra kommun, mycket för att den skapat många arbetstillfällen.

De tre stora reglerade älvarna som rinner genom kommunen med sammanlagt 16 större vattenkraftverk har bidragit till att Sollefteå är näst efter Jokkmokk störst på vattenkraft-el i Sverige.

Målet med en lokal energiöverenskommelse är bland annat att:

–    Peka ut lämpliga områden för förnybar energi där det finns en politisk och medborgerlig acceptans.
–    Peka ut lämpliga områden för etablering av elintensiv industri.
–    Vara en vägledning för de kommunala tjänstemännen.
–    Vara en vägledning för investerare i förnybar energi och elintensiv industri.

Bildtext: Hans Pahlin, projektledare för ”Vindkraft – generator för hållbar utveckling”, leder arbetet med förstudien, som i senare led kan resultera i en energiöverenskommelse.

Foto: Birdie Dahlberg

Text. Birdie Dahlberg

Inbjudan tillväxtkonferens vindkraft 6/11 i Strömsund. Lokala företags nya affärsmöjligheter.

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Strömsunds Utvecklingsbolag och Vindkraftcentrum bjuder in till tillväxtkonferens i Folkets Hus i Strömsund 6 november. Kl 09.00-16.30. Möjligheter till Besök i vindparken i Åskälen ges 5 november. Vid intresse kryssa för i anmälan. Buss från Strömsund kl 13 för parkbesök dagen innan. Inbjudan gäller företag, offentlig sektor och organisationer

Anmälan längst ned, kostnadsfritt.

Ur programmet:
I delar av landet är den förnybara energin grunden till en framväxande ny basindustri. Strömsunds kommun har tio års erfarenheter av vad storskalig vindkraft betyder för företagen, arbetstillfällen och skatteintäkter.
Vindkraftutbyggnaden fortsätter och kommunalrådet Göran Bergström berättar hur kommunen bereder sig för att ta emot nya investeringar och satsningar på de långsiktiga jobben.

Just nu bygger Vasavind 80 verk i vindparken Åskälen som ligger i Strömsunds och Östersunds kommuner. Vasavind har också nyss färdigbyggt vindkraftspark Munkflohögen med 23 vindkraftverk i Östersunds kommun. Annette Eriksson VD Vasavind.

Marian Stranne i Görvik har erbjudit mat och logi i byn under åtta år till vindkraftsrallare och servicebolag. Hon berättar om sin resa och delar med sig av sina erfarenheter. Jan Ottosson har varit med sedan Havsnäs byggdes och tagit stora andelar av vindkraftsbyggena i trakten sedan dess. I Åskälen har han och underentreprenörer haft 100 maskiner igång. Jemtels Johan Brink tog sig in i branschen under byggtiden men satsar även på de långsiktiga jobben under driften av verken.

Vid en del byggen upprättar Vindkraftcentrum.se lokala databaser för att få med så många företag från trakten som möjligt. Nu lanseras också en digital tjänst där varor och tjänster kan förmedlas direkt via en app. Christer Andersson visar hur den funkar.

Landsbygdsföretag har ofta svårt att låna till Investeringar. Garantia redovisar hur medel från vindkraftsexploatörer kan omvandlas till riskvilligt kapital till småföretag där parker byggs. Caroline Nyström är verksamhetsledare.

En andra elektrifieringsvåg drar över riket där industri som stål- och betongtillverkning ska elektrifieras, liksom delar av fordonsflottan. Elintensiv industri som serverhallar och batterifabriker etableras i norr. Med el tillverkas vätgas för att driva bilar och tåg och kan tjäna som energilager. Magnus Lindgren från Power Region berättar om elintensiv industri.


Den nya energin är en tillväxtmotor och i vår region är Jämtkraft en avgörande aktör. Vd Erik Brandsma talar över de nya möjligheterna och de planer och visioner företaget har i den pågående  energiomställningen.


Under konferensen drar också näringslivenheter från etableringskommuner sina erfarenheter och hur det lokala näringslivet kan stärkas när vindkraft byggs. Från Strömsund – Björn Amcoff, Åsele – Calle Birgersson, Sollefteå – Hans Pahlin.

 

Anmälan konferens förnybart Strömsund 6 november
Företag eller organisation
Fyll i företagsnamn
Organisationsnummer.
Ogiltig inmatning
Namn
Invalid Input
Titel
Ogiltig inmatning
Adress
Invalid Input
Postnummer
Invalid Input
Ort
Invalid Input
Telefon
Invalid Input
Mobil
Invalid Input
E-post
Invalid Input
Typ av företag eller organisation
Invalid Input
Välj kategori
Önskar vegetarisk kost
Ogiltig inmatning
Vi har små möjligheter för specialanpassad kost men här kan du ange om du har någon matallergi så kan vi undersöka möjligheten.
Ogiltig inmatning
Jag önskar delta i besök vindkraftparken Åskälen den 5/11 kl.13 med avfärd från Strömsund
Ogiltig inmatning
Fyll i koden(*) Fyll i koden
Ny kod
Fel kod
Skicka

Vindkraftcentrum.se finns på Vind 2019. Välkommen till monter 59

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vindkraftcentrum.se kartlägger och tar fram fakta om vindkraft med syftet att så mycket lokal nytta som möjligt skapas där parkerna etableras. Det sker genom att lokala företag och lokal arbetskraft anlitas. I vår monter presenteras den nya digitala affärsplattformen som tagits fram i samarbete med Umeå universitet och Process IT samt den nya modellen för bygdeutvecklingsmedel.

Digital affärsplattform för vindkraftsprojekt.
Vid en del byggen upprättar Vindkraftcentrum.se lokala databaser för att få med så många företag från trakten som möjligt. Nu lanseras också en digital tjänst där varor och tjänster kan förmedlas direkt via en app. Demo sker i vår monter.

Med utgångspunkt i forskning om digitala utbytes- och delningsplattformar har forskare vid Umeå universitet arbetat fram en prototyp till en affärs- och samverkansplattform, särskilt anpassad till lokala och regionala industrinätverk. Vindkraftcentrum.se har nu tillsammans med Umeå Universitet utvecklad en plattform anpassad för vindkraftsprojekt utifrån denna prototyp. Denna typ av plattform har stor potential i samband med regionalt intensiva etablerings- och investeringsprojekt, framförallt genom att förenkla för lokala och regionala näringsidkare och medborgare att få kontakt och etablera affärsutbyten med exploatörer och entreprenörer.

Plattformen kan beskrivas som ett matchmakingverktyg där resursägare (leverantörer) och behovsägare (kunder) enklare ska kunna hitta varandra. För resursägare innebär det enkla möjligheter att publicera information om sig själv, sina erbjudanden och besvara olika typer av kundförfrågningar. För behovsägare innebär det lätta sätt för att hitta lösningar på problem och behov hos lokala resursägare genom att utforska publicerade leverantörer, deras erbjudanden eller genom att skicka riktade förfrågningar till grupper av dessa leverantörer. De affärsutbyten och samarbeten som plattformen bidrar till mellan behovs- och resursägare kan även ske i grupper av t.ex. leverantörer som kan vara plats-, projekt- eller kompetensspecifika. Exempelvis olika typer av hantverks- eller tjänstegrupper. Genom plattformen kan kunder och leverantörer föra diskussioner och tidiga förhandlingar runt olika behov, lösningar, erbjudanden eller förfrågningar, och från dessa gå vidare mot enklare avtal och sammanställningar av de avtal man på något sätt ingått.

Bland funktioner för lokala näringslivsidkare, medborgare och kunder finns bl.a.:
• Verktyg för intern koordinering och samverkan mellan lokala leverantörer.
• Interaktiv leverantörsdatabas för ”inflygande” kunder.
• Koordinering av lokalt samverkande grupper i sann ”Gnosjö-anda”.
• Enkla möjligheter att skapa nya lokalt relevanta grupper.
• Stöd för att publicera och boka erbjudanden, samt skicka och besvara förfrågningar.

Affärsplattform för drift och underhåll blir nästa utvecklingssteg. Sätten som vi konsumerar, producerar och distribuerar, men också identifierar, etablerar och värderar samarbeten, produkter och tjänster, håller på att förändras mycket på grund av en allt snabbare digitalisering. Identifiering av parter och aktörer för samarbeten eller affärer kräver idag olika typer av nät- och webbtjänster. Den ständigt växande drifts- och underhållsmarknaden inom vindkraftsbranschen utgör en stor möjlighet för lokala företag. Digitala verktyg som krävs för att kunna möta en alltmer kundstyrd efterfrågan på framför allt drift- och underhållstjänster saknas dock idag. På sikt ska den digitala affärsplattformen även kunna användas i dessa frågor.

En ny modell för att optimera stöd till lokal utveckling (SLU) som utvecklats i nära samarbete mellan Garantia, Vattenfall, WindCo samt Vindkraftscentrum.se
Bygden måste känna att goodwillersättningen gör verklig skillnad för utvecklig av bygden för att man skall tillstyrka etableringen av vindkraften. Man önskar få tillgång till medel som kan nyttjas till (verklig) näringslivsutveckling. Erfarenhetsmässigt har inte tidigare vindkraftsersättningar använts till näringslivsutveckling i någon avgörande grad. Ett av de största problemen i de glesa bygder där vindkraft byggs är avfolkningen. Därför kan en inriktning mot en större andel näringslivsinriktade insatser göras med den ersättning som erbjuds lokal bygd för att öka den långsiktiga acceptansen och möjlighet att bo kvar.

Det har visats sig att vid vissa etableringar har antalet ansökningar om att ta del av goodwillersättningen minskat över tid och att det finns svårigheter att dela ut pengarna enligt de ursprungliga stadgar som fastslagits. Då uppstår också att ett eventuellt överskott vid årets slut som måste tas upp till beskattning. Ett annat problem är att de små ekonomiska föreningar som tar emot ersättningen inte har kontrollsystem för bla penningtvättlagen och GDPR när de slussar pengarna vidare.

Förädling av naturtillgången vind ger nya möjligheter till SLU och privat kapital som kan användas till kapitalförsörjning för mikro- och småföretag i regioner där behoven är stora och den finansiella infrastrukturen förändra(t)s och försvaga(t)s. Samtidigt minskar andelen företag som finansierar investeringar genom banklån. En majoritet av småföretagen som haft behov av extern finansiering för investeringar under de senaste tolv månaderna upplever betydande svårigheter. Totalt uppger 56 procent att det är ganska eller väldigt svårt att ordna extern finansiering till sina investeringar. De största hindren för extern finansiering till investeringar i företagen utgörs av höga krav på personlig borgen, att finansiärerna saknar förståelse för verksamheten, samt höga räntekostnader eller avkastningskrav.

Den nya modellen innebär att det avsätts en större del av pengarna till bygdeutveckling för lokal företagsutveckling och som görs tillgängliga i samband med investeringsbeslut. Det innebär att lokala företag kan få tillgång till kapital för att kunna investera och även kunna konkurrera om uppdragen när vindkraftparken byggs. Det kapital som avsätts skall användas som ett kompletterande finansieringsverktyg i glesbygd som för närvarande inte finns. Det insatta kapitalet är revolverande, dvs kan användas om och om igen vilket innebär att totala mängden lokalt utlånade pengar blir mångdubbelt större än ursprungsbeloppet. Dessa pengar gör också att företagen kan växla upp kapitalet med andra kreditgivare. Det innebär att det kapital som sätts i arbete kan bli minst dubbelt så stort som de pengar som avsätts från vindkraftsprojektören. Garantia har en modell där de sköter all administration och hantering av medlen enligt gällande lagar och förordningar. Projektören kan med en engångsinsats skapa en modell för återbäringen som fungerar över hela parkens livslängd och själv slippa fortsatt administration. Bokföringsmässigt kan medlen hanteras som grundinvestering i stället för driftsfinansiering och hänsyn kan tas till interna avkastningskrav.

Garantia är registrerad hos Finansinspektionen och godkänd som finansiell intermediär av Europeiska Investeringsfonden (EIF) och har system för att kunna hantera penningtvättslagen, GDPR samt krav från ovan nämnda myndigheter. Den ekonomiska föreningen ägs av 728 företag. Ett antal större företag och kommuner har liksom Norrlandsfonden och Inlandsinnovation gått in med förlagsinsatser för uppbyggnad av föreningens kapitalbas. Garantia har ett nära samarbete med till exempel Sparbanksstiftelsen Norrland, Banker, Norrlandsfonden och Almi.

Första marknadskompletterande kreditgivningen av riskvilligt lånekapital startades våren 2019 riktat till företag i geografisk anslutning (pendlingsavstånd) till vindparksetablering i Åsele respektive Lycksele kommun i samarbete med Vattenfall. Sedan starten i våras har medlen använts för nystart, investeringsbehov befintliga företag samt ägarskiften inom flertalet branscher.

Garantia kan erbjuda modellen till alla investerare och projektörer i vindkraftbranschen.

Vindkraftcentrum.se samordnar projektörer, företag, kommunernas näringslivsfunktioner på uppdrag av Energimyndigheten och är en del av Nätverket för Vindbruk.

Text: Christer Andersson

Vindkraft som socialt hållbar

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Projekt vindbruk i Haverö jobbar för att ena bygden och göra vindkraft och investeringar i vindkraft socialt hållbara. I projektet ingår 37 ”ambassadörer” från 18 byar i Haverö med omnejd som arbetar med bygdeutveckling utifrån vindkraftens möjligheter.

Närmast ska de bilda en förening för att nästa år ta emot bygdemedel från vindkraftsparken på Länsterhöjden och Storflötten som uppförts i västra delen av Ånge kommun; Haverö. Årligen kommer 560 000 kronor delas ut som indexeras enligt konsumentprisindex.

–Utan projektet hade vindkraftspengarna splittrat bygden mer än vad det hade gett, konstaterar Emelie Säterberg, näringslivsutvecklare i Ånge kommun och projektledare.

Lokalbefolkningen är polariserad, den är splittrad i fem kommuner. Av tradition saknas sammanhållning och samverkan mellan byarna, det har snarare rått prestige och byrivalitet mellan dem. Det är 1 255 fastboende i en glesbefolkad trakt där befolkningsunderlaget minskat betydligt och risken är att det fortsätter när sågverket läggs ner i Östavall.

En problemtyngd bygd leder till polarisering, vilket stoppar informationsutbyte och byutveckling. Det vill nu projektet få bukt med. Det är inte ovanligt att folk inte vågar sig till ett informationsmöte. I stället har projektet jobbat hårt för att värva nya byar och projektdeltagare. Varje ny projektmedlem besöks i sin hemby för en pratstund över en kopp kaffe.

Om byutvecklingen
–Vår utgångspunkt har varit att prata om byutvecklingen inte om att vara för eller mot vindkraft. Vi vet att många är kritiska till vindkraft även inom ambassadörsgruppen. Man är rädd om det man har, men behöver inte landa i svart eller vitt utan istället se möjligheter. Inom projektet har vi samma värdegrund och det är att hitta lösningar som gynnar bygden, säger Emelie Säterberg, som saknar i debatten om vindkraft visionen om social hållbarhet.

–Vårt mål är att ha en förankring i byarna så vi får en enad bygd och en röst, vilket är bra inför framtida projekt. Sedan Haveröprojektet startade säger flera att förut pratade vi om varandra nu pratar vi med varandra, säger Emelie Säterberg och vittnar om svårigheten att ens få en överblick över evenemangskalendern utan upparbetade kommunikationskanaler mellan byarna.
   
För att informera om stadgar och bildandet av en valberedning kommer alla tänkbara kanaler att användas, flygblad till de boende och information på projektets hemsida och Facebooksida. 
Just nu genomförs en lokalekonomisk analys som tar sin utgångpunkt i statistik från SCB. I det ligger bland annat att kartlägga köpkraften i bygden. Det ska resultera i en utvecklingsplan som ska vara ett bra stöd och som kan ligga till grund för framtida åtgärder.

Projektet ägs av Ånge kommun och drivs med stöd av Energimyndigheten och i nära samarbete med SCA och Turinge Intresseförening.

Text: Birdie Dahlberg

Bildtext: Emelie Säterberg, näringslivsutvecklare i Ånge kommun var en av programpunkterna på Vindkraftscentrums Branschforum i Ånge kommun.
Foto: Birdie Dahlberg

Branschforum speglar vindkraftens samhällsnytta. Alla presentationer

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

–    Att få en förankring i bygden är inget självspelande piano, säger Jeanette Lundqvist, Vattenfall och betonar att det är ett mödosamt jobb som vindkraftsbolagen måste inleda tidigt inför ett projekt. Samtidigt uppmanar hon kommunerna att när vindkraften väl kommit till byn att ”krama ut varenda droppe”.

Lokala företag, vindkraftsbolag och kommuner bland andra samlades i Ånge under Branschforums flagg i slutet av september. Vindkraftcentrum, som arrangerar forumet, vill peka på den samhällsnytta som vindkraften kan bidra med när den kommer till orten. Flera goda exempel finns där kommuner och lokala företagen på flera sätt ser fördelar med en vindkraftsetablering. Det är väl dokumenterat att vindkraftsnäringen skapar många jobb både på kort och lång sikt.

Men fortfarande finns det stort motstånd på många orter och Ånge kommun har tagit en time out vilket har stoppat projekt Storåsen. Ånges avgående kommunalpolitiker Sten-Ove Danielsson (s) passade på att avslöja att det lutar mot att kommunen nog kommer att riva upp beslutet inom kort. Vetskapen om att Norrskogs sågverk i Östavall stänger vid halvårsskiftet nästa år med följden att 80 personer sägs upp har skapat en stor oro i kommunen. En händelse som kan påverka inställningen till vindkraft som en öppning till arbete.

Företagen i Ånge representerades av bland andra Kenneth och Britt-Marie Östman vars företag transporterar lyftkranar till olika vindkraftsajter.

–    Jag tror ingen fattar vad efterbörden blir i form av årsarbetstillfällen. Som företagare borde man tänka efter vad man kan bidra med när vindkraften kommer. Ska vi leva och bo i glesbygden måste vi gräva där vi står, sammanfattar Kenneth Östman.

Christer Andersson från vindkraftscentrum tryckte på att kompetensen bland svenska företag finns men alla har inte förstått vad som krävs. När det gäller montering av vindkraft dock används utländsk arbetskraft för att svenska företag inte erbjuder den tjänsten. Vindkraftcentrums databaser där företagen registrerar sig underlättar för huvudentreprenören att hitta underleverantörer på orten. Idag finns det databaser för vindkraftsprojekt på tio orter.

Vattenfall har inte nöjt sig med att bara ge bygdemedel när det gäller projekt Blakliden och Fäbodberget i Åsele och Lycksele kommun utan har tillsammans med Vindkraftcentrum och  kreditbolaget Garantia arbetat fram en ekonomisk modell som ger mikro- och småföretagarelån i storleksordningen 50 000 – 300 000 kronor. Lånemedlen kommer från Vattenfall som öronmärks till lokala företag. Garantiamodellen startade under våren 2019 och företagen runt Fäbodberget har nyttjat 19 procent av det tillgängliga kapitalet.



– Det finns företag som är beroende av detta mindre kapital för att kunna åstadkomma någon service alls. Lånen har gått till nystartade företag med investeringsbehov, befintliga företag inför ägarskifte, branscher som turism, it, livsmedelsproduktion, hantverk och handel. Modellen kan givetvis tillämpas i andra kommuner, säger Caroline Nyström på Garantia.

Text Birdie Dahlberg

Presentationer.

Därför byggs vindkraft - nu och i framtiden
- Charlotte Unger-Larsson, Svensk Vindenergi
- Fredrik Lindahl, Svensk Vindkraftförening

Möjligheter till lokal utveckling
- Camilla Tisell Fredriksson, Nordisk Vindkraft - ”Global business - lokal nytta”

 Åselemodellen – resultat så här långt
- Jeanette Lundqvist, Vattenfall>>
- Caroline Nyström, Garantia>>
-
Calle Birgersson, Katrin Normark Jonsson, Åsele kommun>>

Utbildningar och kompetensutveckling  
- Liselotte Alden, Noden för utbildning och kompetens inom Nätverket för vindbruk>>
- Hans Pahlin, Energidalen i Sollefteå. ”Långsiktig strategi för närings- och kompetensutveckling i det förnybaras spår” >>
- Mona Sehlin, YH Vindkraftteknikerutbildning i Strömsund

Drift och underhåll – de långsiktiga jobben
-
Jonas Lundmark, WPS/BRS. ”Platta berg och dalbanor är väl inte så kul? – lokal arbetskraft i en global bransch”>>

Så här har det gått i Haverö
- Emelie Säterberg, Vindbruk & bygdeutveckling i Haverö>>
- Christer Andersson, Vindkraftcentrum

Digital plattform för flera lokala affärer
- Christer Andersson, Vindkraftcentrum

Forskning och företag utvecklar vindkraften tillsammans
RISE visar pågående och planerade forskningsprojekt som gör vindkraften än mer hållbar och smart, fortsatt säker och självklart konkurrenskraftig
- Tanja Tränkle, RISE

SCA motor för grön omställning
- Milan Kolar, SCA