Kraftig utbyggnad av vindkraft kan ge lägre elpriser

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Enligt Svensk vindenergis prognos så kommer produktionen av vindkraft öka med 33% under 2019. Vindkraft kommer i slutet av året stå för ca 18% av Sveriges totala energiproduktion. Den kraftiga utbyggnaden kan ge lägre elpriser, trots att Ringhals 2 läggs ner under året. (Pressmeddelande från Kundkraft)

Sedan i somras har svenska konsumenter fått leva med betydligt högre elpriser. Anledningen är framförallt ett underskott i Sveriges vattenmagasin, vilket har lett till att Sverige tvingats importera mer el under året. Men nu kommer Svensk vindenergi med en hoppfull prognos.
- Om prognosen blir verklighet kan det leda till lägre elpriser, trots att kärnkraftsreaktorn Ringhals 2 läggs ner under året, säger Anders Kaijser som är VD på Kundkraft.

2019 blir nytt rekordår
Enligt prognosen från Svensk vindenergi, som bygger på turbinproducenternas orderböcker samt planerade projekt från olika vindkrafts-utvecklare, så kommer det byggas nästan 600 vindkraftverk i Sverige under året. Det motsvarar en årlig produktionsvolym från vindkraft på 7 TWh vilket är ungefär lika mycket som reaktorn Ringhals 2 producerar på ett år.
- Under 2019 kommer det installeras 2200 MW vindkraft vilket är mer än dubbelt så mycket som det tidigare rekordåret 2018, enligt Anders Kaijser som är VD på Kundkraft Sverige AB.

Anledningen till att det byggs så mycket just i år är mycket en effekt av energiöverenskommelsen 2016. Överenskommelsen innebar minskad politisk risk, och bidrog till att många investeringsbeslut fattades i slutet av 2016 och början av 2017. Nu blir dessa beslut verklighet.

Vindkraften fördubblas på fyra år
Enligt Svensk Vindenergis prognos så kommer vindkraftsproduktionen fördubblas på bara fyra år, från dagens 17 TWh år 2018 till omkring 35 TWh år 2022. Den största utbyggnaden av vindkraft beräknas ske i Elområde 1 och 2, framförallt i Västernorrland, Norrbotten och Jämtland.
- Enligt prognosen kommer vindkraftsproduktionen i elområde 1 nästan tredubblas fram till 2022, enligt Anders.

Forskare kritiserar renforskning

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

}

Forskning om hur renar påverkas av infrastruktur, till exempel vindkraft, har fokuserat på de negativa effekterna. Dessutom finns variation i renskötselns markanvändning som har andra förklaringar än mänsklig störning. Men i de flesta studier inkluderas inte detta. Det hävdar norska forskare som efterlyser bättre studier. 

Forskarna har analyserat 58 studier som genomförts de senaste fyra decennierna, om hur infrastruktur påverkar renar. Analysen är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Polar Biology. och efterlyser studier som är utformade för att ta in variationer i renskötseln markanvändning (både i tid och rum). Markanvändningen lokalt kan variera mycket från år till år, beroende av tillgången till bete, och kvaliteten på betet. Andra faktorer som påverkar användningen av mark är väderlek, temperatur, vind- snö och isförhållanden, störningar från insekter och störningar från mänsklig aktivitet och infrastruktur. Antalet renar i bestånden har också betydelse, liksom rovdjurstryck.

Forskarna hävdar att det krävs studier över lång tid som är utformade för att ta hänsyn till naturliga ändringar i miljön och bakomliggande orsaker. Detta för att säkert kunna uttala sig om effekter av infrastruktur och/eller mänsklig aktivitet.

Analysen av de studier som gjorts, visar att 64 procent av författarna fokuserar på negativa effekter, och 14 procent på blandade effekter, dock med betoning på det negativa. Men sett till studierna var det 53 procent som visade på negativa effekter, 34 procent visade inga effekter och 13 procent visade positiva effekter.  Renen är känslig för störning från människor, men trots det finns ingen entydig bild av hur infrastruktur påverkar renarna.

Forskarna har även genomfört en fallstudie i Fosen, som visar hur variationen i markanvändning mellan olika år, kan leda till felaktiga slutsatser om hur renar påverkas av infrastruktur. Fallstudien har genomförts med GPS-märkta renar och kartlägger hur renarna använder marken i relation till ”fiktiva” vindkraftparker, områden som markerats på en karta som vindkraftsetableringar. Resultaten från studien som omfattar tre perioder under sammanlagt åtta år, visar att renarnas användning av marken varierade mellan åren, och områden undveks trots att ingen vindkraft fanns etablerad. Variationen i markanvändning hade alltså andra förklaringar och detta behöver forskningen inkludera, menar de norska forskarna.

Länk till artikel i Polar Biology

https://link.springer.com/article/10.1007/s00300-018-2410-6

Ytterligare forskning om ren och vindkraft på finns Vindvals hemsida

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Forskning/Vindval/Daggdjur-pa-land

Läs Vindvals senaste nyhetsbrev genom att klicka här>>

Jämtkraft bygger vindkraftspark mellan Lungsjön och Borgvattnet

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Energibolaget Jämtkraft tecknar avtal om förvärv av vindkraftsprojektet Hocksjön i Sollefteå kommun, Västernorrland. Anläggningen blir Jämtkrafts största med 45 vindkraftverk. Avtalet är ett led i att ytterligare öka andelen förnybar energi i bolaget.

– Som energibolag har vi en unik möjlighet att skapa förutsättningar för omställningen till ett 100 procent fossilfritt samhälle. Att satsa på mer vindkraft är ett konkret steg för att minska utsläppen av koldioxid. Vårt uppdrag är att driva regional utveckling som leder till bättre villkor för både människa och miljö. I Hocksjön skapar vi såväl regionala arbetstillfällen som ytterligare förnybar energi, säger Erik Brandsma, vd för Jämtkraft.

Jämtkraft tecknar avtal om förvärv av projektet Hocksjön av Höglandsbolagen. I avtalet ingår tillstånd för att sätta upp 45 vindkraftverk som tillsammans har potential att producera 630 GWh förnybar energi, det motsvarar energi till cirka 126 000 hushåll*. Vindkraftsparken planeras vara klar 2020–2021.

– Vi är stolta över att kunna lämna över ett välutvecklat projekt till Jämtkraft med utomordentliga förutsättningar för produktion av förnybar energi. Som västernorrlänning uppskattar jag också att det är en annan regional aktör som tar vindkraftsprojektet vidare i vårt område, säger Sven-Ivar Marcusson, vd Höglandsbolagen.

2020-målet redan nått
De närmaste tio åren är helt avgörande för att undvika katastrofala klimateffekter, det visar FN:s klimatpanel IPCC i sin senaste rapport. För att minska utsläppen av koldioxid behövs ökad andel förnybar energi. Jämtkraft satte redan 2010 upp en målsättning att till år 2020 fördubbla sin andel förnybar elproduktion och tillföra ytterligare cirka 1 TWh. Det målet är redan nått och strategin är fortsatta investeringar i förnybar energi.

– I jämförelse med andra tekniker har vindkraften de lägsta produktionskostnaderna och den största potentialen. Vindkraft kommer att utgöra huvuddelen av förnybara energikällor för att nå Energiöverenskommelsens mål om 100 procent förnybar elproduktion i Sverige år 2040. Med investeringen i Hocksjön och våra övriga satsningar på förnybar energi är Jämtkraft en aktiv part i den omställningen, säger Erik Brandsma.

Den planerade vindkraftsparken i Hocksjön blir Jämtkrafts största, den installerade effekten av de 45 verken kommer att uppgå till cirka 170 MW. Vindparken kommer att anslutas mot EON Elnät och vidare mot Svenska Kraftnäts nya stamnätsstation i Storfinnforsen.

 

Engagemang ökar den lokala nyttan – konferens för vindkommunerna

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 

Ett 80-tal kommuner står inför storskalig utbyggnad av vindkraft. Nu bjuds de till Åsele för erfarenhetsutbyte och för att ta del av nya metoder för näringslivsutveckling och lokal/regional återbäring.

Vindkraftcentrum.se och ÅNS, Åsele näringslivsstiftelse, bjuder till spännande konferens i Åsele 14-15 mars om näringsutveckling i vindkraftens spår.

I Åseletrakten bygger Vattenfall tre vindkraftparker med sammanlagt 105 turbiner. Den sammanlagda investeringen är på cirka fyra miljarder kronor.

Självfallet ger det jobb och affärsmöjligheter i regionen. Men genom ett aktivt näringslivsarbete kan det lokala innehållet utökas rejält.

I Åsele prövas en ny upphandlingsmodell där lokala och regionala företag matchas med behoven hos projektörens underleverantörer. 140 företag finns redan i databasen.

I samband med detta erbjuder Garantia, fd Kreditgarantiföreningen norr, finansieringstjänster för de mindre företag som vill investera i samband med anläggningen eller i annan bransch.

Om detta handlar seminariet 14-15 mars, lunch till lunch, på Åsele Wärdshus. Denna inbjudan vänder sig i första hand till ledande kommunpolitiker och företrädare för kommunernas näringslivskontor.

Ett mer specifikt program kommer lite senare, men i detta ryms:

Större och mindre branschföretag medverkar

Samarbeten kring utbildning av vindkrafttekniker – och annan kompetensutveckling

Affärsmöjligheter och jobb på längre sikt – drift och underhåll

Produktutveckling och innovation vid Testparken för vindkraft i kallt klimat.

Och ännu mer..

För mer information: Torbjörn Laxvik 070 780 90 34

Här kan du se en av tre filmer som är under produktion och som visar hur Åsele jobbar med den pågående vindkraftetableringen Klicka här>>

Ny miljardinvestering i vindkraft i Tröndelag

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Ny vindkraftsproduktion kommer att minska det mitt-norska förnybara underskottet. Beslut har fattats om att bygga fyra nya vindkraftparker i Trøndelag. Frøya, Hundhammerfjellet (Nærøy), Stokkfjellet (Selbu), och Sørmarkfjellet (Osen og Flatanger).

Tillsammans kommer dessa fyra projekt att ha en årlig produktion på drygt 1 TWh, vilket tillsammans med produktionen från Fosen Vind kommer att bidra till att öka den mitt-norska förnybara energiproduktionen. I och med detta kommer Trøndelag att vara väl förberedda för en ytterligare satsning på ett grönt skifte med ökad elektrifiering och förnybar energianvändning inom flera sektorer.

- Norge har offensiva klimatambitioner. Med ny förnybar energiproduktion i centrala Norge riggar vi nu regionen för att leda vägen mot ett grönt skifte, säger VD för TrønderEnergi Ståle Gjersvold.

Totalt investeras 3 miljarder kronor i de fyra nya vindprojekten.

- Förutom ny produktion av förnybar energi kommer detta att bidra till både jobb, verksamhet och kringseffekter på flera ställen i Trøndelag, säger Gjersvold.

TrønderEnergi har efter en lång process hittat en partner i Stadtwerke München (SVM), vilket hjälper till att realisera dessa investeringar. TrønderEnergis andel kommer att uppgå till 30%, medan SWMs ägarandel blir 70%. Tillsammans med upplåning i det gemensamt ägda bolaget och försäljningen av TrønderEnergis befintliga vindkraftverk till SWM betyder det att TrønderEnergi inte behöver lägga mer kapital på bordet för att realisera den nya utvecklingen.

- Vi hade många intressenter som ville investera med oss, men Stadtwerke Munich kom ut som den mest attraktiva partnern, säger Gjersvold.

SWMs mål är att år 2025 producera förnybar energi som motsvarar hela Münchens årliga energibehov.

NTE har också varit starkt delaktigt i att bidra till att genomföra avtal genom att nu sälja sina ägarandelar i projekten på Frøya, Sørmarkfjellet och Hundhammerfjellet och de har också ingått ett elköpsavtal med TrønderEnergi och SWM som hjälper till att säkra delar av intäkterna från vindkraftparker under många år framöver. NTE ansvarar också för planering och genomförande av utvecklingen av Hundhammerfjellet.

- En av NTE: s långsiktiga huvudstrategier är att växa inom produktionen av ren och förnybar energi. Vi har en av landets bästa förnybara portföljer, men kan inte realisera alla dessa projekt själva. Därför säljer vi nu delar av vindkraftportföljen. Det ger oss utrymme för investeringar i flera andra förnybara projekt och vidareutveckling av höghastighetsfiber, säger VD för NTE, Christian Stav.

SWM och TrønderEnergi bildar också ett gemensamt verksamhetsbolag som kommer att bygga, driva och utveckla dessa projekt vidare i framtiden. Detta företag kommer att kallas TrønderEnergi Vind, och ägs 51% av TrønderEnergi och 49% av Stadtwerke München.

Verkställande direktör Tormod Eggan i TrønderEnergi har utsetts till utvecklingschef för den nya vindkraftportföljen.

- Jag ser fram emot att börja jobba med detta. Det är det största utvecklingsuppdraget som TrønderEnergi har haft de senaste 40 åren. Förra gången vi gjorde något liknande var 80-talet när vi genomförde KVO-utvecklingen med ny vattenkraftproduktion i Trøndelag, säger utvecklingschef Eggan.

Vestas är turbinleverantör. Sparebank 1 Markets har varit en finansiell rådgivare i processen för TrønderEnergi och NTE. Wiersholm och Arntzen de Besche har varit juridiska rådgivare.

Fakta om de nya vindparkerna:

Frøya:

Årsproduktion: 200 GWh

Byggstart: Andra kvartalet 2019

I drift: Fjärde kvartalet 2020

Turbiner: 14 Vestas V136

Hundhammerfjellet:

Årsproduktion: 210 GWh

Byggstart: Andra kvartalet 2019

I drift: Fjärde kvartalet 2020

Turbiner: 14 Vestas V136

Stokkfjellet:

Årsproduktion: 310 GWh

Byggstart: Andra kvartalet 2019

I drift: Fjärde kvartalet 2021

Turbiner: 21 Vestas V136

Sørmarkfjellet:

Årsproduktion: 440 GWh

Byggstart: Andra kvartalet 2019

I drift: Fjärde kvartalet 2021

Turbiner: 31 Vestas V117

Fotot föreställer VD för TrønderEnergi Ståle Gjersvold. Foto:Trönderenergi