El kan lägga grunden till det fossilfria samhället

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Enligt ett pressmeddelande har Energiföretagen Sverige publicerat ”Färdplan el – för ett fossilfritt samhälle” inom ramen för Fossilfritt Sverige.

När Sverige nu ställer om för att nå målet om nettonollutsläpp av växthusgaser senast år 2045 är en stor del av lösningen att fossilfri el ersätter fossila bränslen inom såväl industri som transporter.

Det innebär att efterfrågan på el kommer att öka kraftigt. Till en början ganska långsamt, men efter 2030 i allt snabbare takt. Till år 2045 motsvarar ökningen 50 TWh, vilket innebär 1,5 gånger Danmarks hela elanvändning. Som jämförelse var elproduktionen förra året 163 TWh och nettoexporten 26 TWh. Oavsett hur elproduktionen ser ut då kommer det krävas stora investeringar i både elnät och elproduktion.

Enligt energibranschens analys bör fokus i närtid därför läggas på att lösa utmaningen med elnätskapacitet i stället för att diskutera olika produktionsslag. Det krävs ett stärkt och utbyggt elnät och dessutom ett effektivt utnyttjande av fjärrvärme, energilagring och nya tekniker för att avlasta elsystemet när både elanvändning och effektbehov ökar. Energibranschen behöver även hitta nya smarta lösningar som underlättar för kunderna att bidra till utvecklingen.

Branschen lyfter fram ett antal åtgärder som riksdag och regering behöver enas om för att ge de långsiktiga förutsättningar som krävs för att färdplanen ska kunna genomföras. Här är sex av dem:
1. Tillståndsprocesserna för elnät, elproduktion samt elektrifiering måste kortas radikalt. Den aviserade översynen av svensk lagstiftning för att nå klimatmålen behöver bland annat anpassa miljöbalken till klimatmålen och resurser måste tillföras prövningsmyndigheter och domstolar.

2. Ge Svenska kraftnät i uppdrag att göra ett systematiserat, brett förankrat samarbete med samhällets olika aktörer kring planering och prioritering av stamnätet och elnätskapacitet. Samarbetet ska utmynna i en elnätsplan som svarar mot det fossilfria samhällets behov på nationell och nordisk nivå.

3. Ge en statlig utredning i uppdrag att ta fram en hållbar, förutsägbar och långsiktig elnätsreglering. Den ska stimulera en samhällsekonomiskt effektiv utveckling av elnät, både gällande flexibilitet och nätutveckling, och balansera samhällets olika intressen.

4. Ta fram en sammanhållen strategi med långsiktigt stabila, teknikneutrala och renodlade villkor för fjärrvärme och kraftvärme, för att värna den viktiga växelverkan i energisystemet mellan el, fjärrvärme, fjärrkyla.

5. Utred hur dagens marknadsmodell kan utvecklas genom att ett leveranssäkerhetsmål införs och en modell för marknadsmässig prissättning av alla stödtjänster genomförs. Regeringen bör därefter regelbundet utvärdera att modellen säkerställer fortsatt konkurrenskraft, leveranssäkerhet och ekologisk hållbarhet.

6. Ge långsiktigt stöd till tekniker som är centrala för att klimatmålet nås. Exempel på sådana är de som ger negativa koldioxidutsläpp, som avskiljning och lagring av koldioxid vid biobränsle- och avfallsförbränning.

– Energibranschen har fantastiska möjligheter att i stor utsträckning kunna bidra till omställningen till det fossilfria samhället. Det är med stor entusiasm vi tar oss an arbetet med att fortsätta att utveckla Sveriges fantastiska energisystem, som redan idag är ett av världens allra bästa, Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige

– Energibranschens färdplan är en förutsättning för att de andra färdplanerna för fossilfri konkurrenskraft ska kunna genomföras. Den är en viktig bit av det pussel som nu läggs, och visar hur Sverige kan ställa om på ett sätt som kan bli en förebild för fler länder, säger Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige.

Länk till färdplanen, klicka här>>

Bilden: Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige

Foto: Jon Alexandersson, Energiföretagen

Vattenfall och TuuliWatti tecknar avtal om finsk vindkraftsproduktion

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Enligt ett pressmeddelande har Vattenfall och TuuliWatti, Finlands största producent av vindkraft, tecknat ett femårigt avtal om energitjänster som omfattar TuuliWattis hela vindkraftsproduktion i Finland.

Vattenfall ansvarar från och med 1 januari 2020 för prognostisering, elhandel och balansansvar för TuuliWattis hela vindkraftsproduktion i Finland. Det finska bolaget har för närvarande en installerad kapacitet på 441 MW och elproduktion år 2019 på 1,3 TWh, vilket motsvarade 20% av Finlands vindkraftsproduktion.

- Avtalet med TuuliWatti är helt i linje med Vattenfalls ambition att bli en ledande leverantör av energitjänster för förnybar el till företagskunder i Europa. Detta avtal är ett viktigt steg för Vattenfall i vår ambition att etablera en storskalig verksamhet för energitjänster inom vindkraft i Norden, säger Johan Hagsten, chef för Origination inom affärsområdet Markets.

Vattenfall erbjuder ett komplett utbud av energitjänster för producenter och stora konsumenter av förnybar el i alla nordiska och nordeuropeiska länder. Härigenom hjälper Vattenfall kunderna att utnyttja fördelarna med elmarknaden genom att ta den riskprofil som kunderna vill ha.

- Vattenfall erbjöd den mest kostnadseffektiva lösningen för att hantera vår balansrisk för vindproduktion. I avtalet ingår även en nyligen färdigbyggd vindkraftspark, 'Ii Viinamäki', vilken var den första vindinvesteringen i Finland som gjordes utan statligt stöd, säger Tuomas Candelin-Palmqvist, chef för TuuliWatti.

Om Vattenfall och företagets energimarknadstjänster:
Vattenfalls nordiska kunders vindtillgångar förvaltas från den nordiska elhandelsavdelningen i Stockholm, där företaget kombinerar omfattande erfarenhet från europeiska kraftmarknader med den senaste tillgängliga tekniken för att optimera värdeskapande på energiservicemarknaden och inom kortfristig elhandel. För närvarande har Vattenfall såväl elförsäljning som vattenkraftverk i Finland.

Om TuuliWatti:

TuuliWatti Oy är ett intresseföretag med industriell vindkraft som ägs av energibolaget St1 och S Groups S-Voima. S-Voima ägs av SOK och regionala kooperativa företag. TuuliWatti grundades 2009

Vestas ska bli koldioxidneutrala senast 2030

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Enligt ett pressmeddelande kommer Vestas att minska sitt globala koldioxidavtryck med 55 procent fram till 2025 och nå 100 procent år 2030.

De första stegen kommer att tas i år genom att gå över till elfordon för sina företagsbilar samt att börja ersätta sin globala fordonsflotta med förnybara bränslefordon. Vestas fabriker och kontor har drivits med 100 procent förnybar el sedan 2013.

- Att bli koldioxidneutral i vår egen verksamhet och minska koldioxidutsläppen i vår leveranskedja är nästa fas av vår resa för att säkerställa en mer hållbar planet för kommande generationer - vilket är vårt syfte som företag och som individer säger Lisa Malmquist Ekstrand, Vestas’ Head of Sustainability

Elstatistik för 2019: Största nettoexporten någonsin

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Enligt ett pressmeddelande från Energiföretagen Sverige nettoexporterade Sverige 25,8 TWh el under 2019, alla tiders rekord. Vindkraften noterade också sin högsta produktion hittills. Det genomsnittliga systempriset på den nordiska elbörsen blev 41 öre/kWh, en minskning med knappt 4 öre jämfört med 2018. Så kan elåret 2019 sammanfattas.

Preliminära siffror för 2019 års elproduktion visar på en uppgång för de flesta kraftslagen, vilket gav den högsta nettoexporten av svensk el någonsin. 25,8 TWh (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar) slår det tidigare rekordet från 2015 på 23 TWh. Majoriteten av vår elexport gick till Finland medan det mesta av vår import kom från Norge. Notabelt är att Sverige nettoexporterade till Norge för första gången sedan år 2010.

Knappt 9 TWh importerade Sverige från grannländerna under året, varav 5 TWh från Norge och knappt 3 TWh från Danmark, medan exporten uppgick till drygt 34 TWh, varav 15 TWh gick till Finland.

Bidragande orsaker till den rekordstora nettoexporten är dels den fortsatt svaga kraftbalansen i Finland i avvaktan på starten av Olkiluoto 3, dels lägre elproduktion i Norge.

– Förra sommarens värme och torka medförde som mest ett underskott på 20 TWh i de nordiska vattenmagasinen. Återställandet av magasinen i Norge har medfört lägre elproduktion. Till och med november var den norska elproduktionen 10 TWh lägre än året innan. Som en följd av detta har elpriset i Norge varit högre än i Sverige, vilket inte hänt sedan år 2006, säger Magnus Thorstensson, marknadsanalytiker hos Energiföretagen.

Fem kraftslag i systemet

Vattenkraften nådde näst intill sitt normalvärde och stannade på 64,4 TWh. Kärnkraften producerade något mindre, 63,2 TWh, främst beroende på Ringhals 2 som hade reparationer i början av året och under hösten trappat ned produktionen då verket ska stängas vid årsskiftet. Trots detta var det ändå ett förhållandevis starkt år för kärnkraften.

Vindkraften ökade med nästan 20 procent till rekordhöga 19,5 TWh. Den högsta elproduktionen hittills per vecka (0,82 TWh) uppnåddes under oktober månad. Det blåste mycket i början av året och under årets allra sista månader.

– Att vindkraften producerat mer var väntat eftersom det har installerats mer vindkraft i Sverige, säger Nicole Burstein som är statistikansvarig hos Energiföretagen Sverige.

Övrig värmekraft, som främst består av kraftvärme i fjärrvärmesystem och industrier, landade på 15,4 TWh, ungefär som året före. Solkraften utgör ännu en mycket liten del av elmixen, men beräknas ha ökat mycket i procent räknat. Soltimmarna var under sommaren många, däremot färre under hösten.

Elpriset ned med nio procent

Det genomsnittliga systempriset på elbörsen Nord Pool Spot blev 41 öre/kWh år 2019, en minskning med knappt 4 öre jämfört med 2018, motsvarande nio procent.

– Det är svårt att peka ut en enskild faktor som förklaring till de lägre priserna, det är en funktion av flera faktorer. År 2019 var priserna på utsläppsrätter högre och vattenkraftproduktionen i hela Norden lägre än året innan, vilket innebar ett tryck uppåt på priserna, men detta motverkades främst av mer vindkraft, lägre elanvändning och lägre bränslepriser, kommenterar Magnus Thorstensson.

Högst pris i södra Sverige

Systemprisets månadsgenomsnitt har varierat mellan 29 öre/kWh i juni och 55 öre/kWh i januari. Det högsta timpriset under året var 91 öre/kWh den 6 november klockan 18–19, medan det lägsta timpriset var drygt 2 öre/kWh den 8 juni klockan 23–24.

De genomsnittliga priserna i de fyra svenska elområdena – Luleå, Sundsvall, Stockholm och Malmö – varierade mellan 40 och 42 öre/kWh. Priset var detsamma i alla elområden under 79 procent av årets timmar. I genomsnitt var elpriset i Malmö 1,5 öre/kWh högre än i Stockholm och 2,0 öre/kWh högre än i Sundsvall och Luleå. Skillnaden var störst i oktober då priset i Stockholm var 5 öre lägre än i Malmö och priset i de två norra elområdena var 6 öre lägre.

Lägre elpriser i Tyskland

Det genomsnittliga timpriset i Tyskland blev knappt 38 öre/kWh. Med en högre andel sol- och vindkraft är prisvariationerna i Tyskland betydligt större än i Norden. Preliminärt var det högsta timpriset 130 öre/kWh och det lägsta -96 öre/kWh.

Under året var priset i Tyskland negativt under drygt 200 timmar, vilket är nästan dubbelt så mycket som förra året. I Norden uppstod negativa priser endast i de danska områdena; som mest på Jylland under drygt 130 timmar.

 

Preliminär elbalans 2019 jämfört med 2018 och tio år sedan

Tillförsel År År År Ändring
  2009
TWh
2018
TWh
2019
TWh
från år 2018
%
Vattenkraft 62,2 61,8 64,4 4,2%
Vindkraft 2,5 16,6 19,5 17,3%
Kärnkraft 68,5 65,8 63,2 -3,9%
Solkraft* - 0,39 0,6 53,5%
Övrig värmekraft 15,8 15,0 15,4 2,5%
Elproduktion totalt 146,0 159,6 163,1 2,2%
Netto Import (+) /Export (-) 4,7 -17,2 -25,8 50,3%
Total elanvändning 148,2 142,4 137,2 -3,6%

*Uppskattad produktion

Källa: Energiföretagen Sverige, Svenska kraftnät, SCB

I vindkraftens spår blomstrar hamnen i Piteå

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Bästa sättet att transportera vindkraftverken är via sjövägen. I Piteå hamn  ligger ett upplag av delar till Vestas, Enercons och General Electrics vindkraftverk i väntan på att rulla vidare till projekt Markbygden utanför Piteå.

Trycket är stort på Piteå Port & Hub sedan projekt Markbygdens första etapp började byggas i början av decenniet. Ytorna räcker inte till utan nya upplagsytor anläggs för att möta behovet från vindkraftsbranschen. De 75 meter långa trailers som krävs för att transportera vindkraftsdelarna sköts av ett belgiskt åkeri då svenska bolag saknar den längden på sina trailers.

ShoreLink, som är operatör har nyanställt ett 50-tal personer (både projekt- och heltidsanställda) för att hinna med.  De första transporterna med vindkraftsdelar började rulla 2012. Därefter har det varit ryckvis beroende på olika faktorer som bland annat att få fram investerare till de olika etapperna av projekt Markbygden.   

En stabil ökning
–Den största volymen av vindkraft har varit de senaste två åren. Vi har byggt lagringsytor och befinner oss i slutfasen av att bygga ut kajen för att ta emot fler fartyg. Detta är delvis drivet av Markbygden, säger Ulrika Nilsson, VD för Piteå Hamn.

Framöver väntar starten av första delen av tredje etappen. Investerare är Luxcara som är inne i en upphandlingsfas. Svevind som sköter tillståndsprocessen har fått de gamla tillstånden förlängt med ett antal år. Att hamnen lägger ner stora investeringar ser hon inte som något problem när Markbygden är byggd.

 –Vi förväntar oss en stabil ökning inom skogsindustrin också. Det rör sig bland annat om import av råvara till pappersbruken och omfattande export av sågade trävaror och pappersprodukter. En viktig målsättning för att nå en fossilfri transportsektor 2045 är att mer gods transporteras till sjöss.

Piteå Port & Hub
Bolaget Piteå Hamn AB förvaltar och utvecklar Piteå Port & Hub. ShoreLink är operatör och ansvarar för all godshantering inom logistikområdet förutom oljehamnen som sköts av hamnbolaget själva.
Piteå hamn AB omsätter 2018 cirka 45 miljoner kronor och den totala godsvolymen är cirka två miljoner ton. Ryggraden i verksamheten är skogsprodukter som står för 80 procent av det gods som flödar genom hamnen. På senare år har verksamheten blivit alltmer differentierad. Bland annat går det containerlinjetrafik till Bremerhaven och Hamburg. Piteå Hamn fungerar även som terminal för nya fordon till Norr- och Västerbotten. När det statliga isbrytarna inte används bunkras de här.
Verksamheten vid energihamnen växer med inflöden av bränslen till regionen och godsflöden kopplat till Sunpine som producerar diesel av råtall till Preem evolution diesel.

Text och bild: Birdie Dahlberg