Spridning av desinformation om vindkraft på nätet

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Elisa Tattersall Wallin, vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås, presenterar de första resultaten från ett pågående forskningsprojekt ”Slåss mot väderkvarnar?”

En textad inspelning från konferensen Wind Power Research in Focus 2022 som hölls i oktober.

Länk till föredraget (Textat): https://www.youtube.com/watch?v=X8PnewMPR3s&list=PLgGFtRVUTORRvRr2F10N3_hYSYFVA1CUy&index=4

Topprankat Sverige borde påskynda industrietableringar i norr

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Sveriges innovationskraft har legat på pallplats länge. Vi har ett överskott på förnybar energi. Och trenden att flytta hem tillverkning till Europa blir starkare. Men Sverige rullar tummarna. Det sa Bo Normark, hedersdoktor på KTH och industristrateg på EU:s innovationsföretag EIT Innoenergy, när han nyligen föreläste i Östersund.

Reshoring - alltså att flytta hem tillverkning - är ett relativt nytt begrepp i EU. I USA har trenden varit stark under några år, och har även förstärkts då amerikanska staten genom Defence Production Act och senare även Inflation Reduction Act gått in med stora finansiella stöd till industrier som flyttar hem sin produktion. 

Inom EU har samma sak börjat hända genom en serie program som IPCEI (Important Projects of Common Interest ) och specialprogram som European Chips Act. Dessa program ger direkt stöd till företagsetableringar i Europa.

Statligt stöd behövs

– I Sverige har man generellt en negativ syn på denna typ av åtgärder. Till exempel Svenskt Näringslivs ekonomer har gått ut och sagt att “det där är företagsstöd och vi tror att det strider mot EU:s regelverk”. Och det kan man naturligtvis tycka men faktum är att förslagen kommer just från EU och att dessa stödformer redan används. 

Tyskland jobbar hårt med att etablera tillverkningsindustri i och har varit mycket framgångsrika speciellt beträffande batteriindustri enligt Bo Normark. Även Sverige har varit aktiva men i mycket mindre grad relativt ländernas storlek.

Överskottet på förnybar energi finns i norra Sverige, det som kallas elområde 1 och 2. Det ger norra Sverige en unik position för både reshoring och nyetableringar. Problemet är bara att när Sverige i så relativt liten grad väljer att stödja företag, är risken stor att de ändå på sikt hamnar i andra länder.

Mer batteriproduktion

Behovet för Europa för att kunna försörja bland annat batterimarknaden för fordon är det som just nu driver denna utveckling. Europa och Sverige har stora möjligheter till flera stora batterietableringar längs hela värdekedjan eftersom behovet inte är mättat. Enligt Bo Normark, som varit rådgivare åt Northvolt, kan vi konkurrera med andra länder.

– Många investerare tittar på Sverige nu. Vi sticker ut som trea i innovationsligan internationellt av världens alla länder. Det betyder att vi på goda grunder uppfattas som kreativa. Det behöver vi berätta mer om. Kombinationen förnybar el till låga priser, kreativa välutbildade medborgare och reshoring som fenomen är ett tillfälle vi inte får missa, säger Bo Normark.

Ny teknik på gång

Bo Normark var mycket tidigt ute och pratade om batterilagring som en möjlighet att balansera den mindre pålitliga vind- och solproduktionen. Idag byggs både batterianläggningar och vätgasproduktion för lagring av el i Sverige. Något som Bo Normark ser som en självklarhet.

- Det sägs idag att vi måste ha stora tunga generatorer för att stabilisera det svenska elnätet. Det är helt fel. Det finns idag batterianläggningar som används i både Storbritannien och Australien. Sedan kan det hända att vi behöver komplettera med ännu snabbare lösningar som kallas superkondensatorer, men det mesta går att klara med batterier.

Superkondensatorer är en innovation som forskare på Chalmers nyligen hittat nya och enklare metoder för att serietillverka. De ökar drastiskt batteriers livslängd och möjliggör sekundsnabb laddning.

Martin Machnow

Tidig och lyhörd lokal förankring är svaret på energiomställningen

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

När ett vindkraftsbolag börjar prata med en markägare eller kommun om ett nytt projekt, måste bolaget även skaffa sig lokalkunskap om bygden. Annars blir det ingen kvalitet i samråden. Det är erfarenheten från Hela Sverige Ska Levas projekt I Med- och Motvind. Nu ska lärdomarna leva vidare i ett nytt projekt.

– Bra parker ska byggas snabbare och med bättre lokal återbäring. Dåliga parker ska avfärdas fortare. De långa tidsspannen, som ofta beror på misstro, är dåliga för alla. Det kan ibland ta upp till 10 år för ett projekt att få klartecken. För en bygd som lever i ovisshet leder det bara till rykten och motstånd, säger Jenny Breslin, projektledare för I Med- och Motvind.

Vad som är en bra respektive dålig park är egentligen inget som Hela Sverige ska leva eller Jenny Breslin värderar. Men hon konstaterar att när ett projekt är dåligt förankrat spelar det ingen roll att det får tillstånd, blir byggt enligt regelboken och att bygdemedel betalas ut. Vindkraftparken blir inte den språngbräda för bygdeutveckling som många hoppats på.

Tidigare samråd

Jenny Breslin har åkt runt och pratat med byar i hela Gävleborgs län. Forskningen har under lång tid sagt att att tidiga och bra samråd och lokal förankring är viktigt. Projektets lärdomar bekräftar den bilden, samtidigt blir det tydligt att frågan oftast faller mellan stolarna. Vikten av tidig lokal förankring blir tydligast när det faktiskt blir bra samtal mellan bolagen och byarna.

– Det bästa exemplet är när folk får vara med tidigt och kan påverka utformningen av en vindkraftpark. Att de har påverkansmöjlighet även om de inte har beslutsmöjlighet. Byborna behöver vara ärliga med vad de är oroade över. Vad de anser är viktigt. Det kräver tid och intresse från bolagen. Annars blir det lätt en konflikt om fladdermöss.

Vindkraftbolagen förstår vikten av en bra dialog med berörda byar. Däremot finns inga bra rutiner för att få kvalitet i samtalen. Enligt Jenny Breslin handlar det bland annat om brist på lokalkunskap. Det kan visa sig när ett bolag kallar till samråd.

Mer lokalkunskap

– Hur vet vi vilka som påverkas från början så att vi får med rätt personer på samråd? Den frågan har vi fått av bolagen. Vindkraften går ju ofta över kommungränser. Men vilka gamla områden tillhör varandra av hävd? Samrådsgränserna behöver ritas med en viss grad av lokalkunskap, och den kunskapen behöver bolagen ta hjälp för att hämta in.

Jenny Breslin har blivit både utskälld och omfamnad. Ibland av samma person vid olika mötestillfällen. Projektet har blivit ifrågasatt och beskyllt för att gå bolagens ärenden. Men så länge det inte skett något ställningstagande för eller emot en vindkraftpark och så länge bygdens bästa sätts i första rummet, brukar förtroendet återställas.

Ingen vindkraftsfråga

Nu ska erfarenheterna tas vidare i det nya projekt som smög igång i början av september. Finansieringen kommer från Vinnova och sker i samarbete med Högskolan i Gävle. Projektnamnet är Förankrad i Med- och Motvind och denna gång ligger fokus på att ta lärdomarna från samtalen och kunskapen kring processerna vidare till fler berörda parter, framför allt kommunerna. 

Högskolan i Gävle vill få en ingång till folk i byarna för att kunna dra igång forskning på frågor som handlar om politiska beslut och energisystem. För enligt Jenny Breslin handlar frågan egentligen inte om vindkraft.

– Arbetet behöver göras även om vi bestämmer oss för att bygga kärnkraftverk. Eller nya gruvor. Alla uttag av naturresurser måste bli lokalt förankrade på ett helt annat sätt. Vi kommer inte ifrån det även om vi byter energislag. 

Martin Machnow

I norr finansierar Medvindslånet småföretagen

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

En ny typ av samarbete vid vindkraftsetableringar har genomförts mellan Vattenfall och Garantia sedan 2019 för att skapa nya möjligheter till privat kapital som kan användas till kapitalförsörjning för små företag i lands- och glesbygd.

Nu har Regionakademin utvärderat verksamheten.

Så här skriver den externe utvärderaren:

”Sammantaget innebär detta att Garantia och projektet haft en viktig roll när det gäller systemförändringen för att använda vindkraftspengar som framtidsinvestering till lån till företag i inlandet. Projekten Från bygdepeng till mångdubblade utvecklingsmedel är därmed ett mycket intressant exempel på hur ett projekt kan bidra till att skapa nya, långsiktiga förutsättningar för regionens utveckling genom att undersöka och testa hur den gröna omställningen också kan bidra till en hållbar, diversifierad utveckling i en region, där naturresurser i viss geografi nyttjas på ett sätt som samtidigt kompenseras genom att företagen i geografin kan utvecklas.”

Läs hela utvärderingen: Klicka här>>

Fotot lakliden-Fäbodbergets vindkraftparker invigdes 23 maj 2022

Mångmiljard investering ökar elöverföring mellan elområde 2 och 3

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Svenska kraftnäts styrelse har beslutat om investeringar i dubbla 400 kv ledningar i höjd med Sollefteå ned till Mehedeby, norr om Uppsala. Projektet som har en preliminär budget på 14 miljarder kronor är nödvändig för att möta ökad elförbrukning samt för att ansluta ny planerad vindkraft. (Pressmeddelande)

14-miljardinvesteringen, som benämns Kustpaketet, är en del av det stora Nordsyd-paketet som ökar dagens överföringskapacitet från norr till södra Sverige från cirka 7 300 MW till över 10 000 MW. Kustpaketets bidrag till denna ökning är cirka 500 MW.

- Med denna investering når vi flera mål. Den är avgörande för att tillgodose ökad elförbrukning i regionerna kring Sundsvall, Stockholm, Uppsala och Mälardalen, samt för att överföra reglerkraft (se förklaring nedan) från norr till söder, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem, Svenska kraftnät.

Ersätter gamla ledningar

Ytterligare motiv bakom investeringspaketet är dels att de ledningar och stationer som ska bytas ut och uppgraderas uppnår sin tekniska livslängd lagom till att investeringarna är klara, dels för att öka inmatningsförmågan av vindkraft längs södra Norrlandskusten. Idag har Svenska kraftnät anslutningsansökningar på upp emot 9 000 MW havsbaserad vindkraft i elområdena SE1 och SE2 samt även ansökningar för landbaserad vindkraft i området.

– Med Kustpaketets genomförande ökar vi möjligheten till elektrifiering och en grön omställning samt anslutning av framtida kraftproduktion i området, säger Daniel Gustafsson.

Kustpaketets innehåll

Kustpaketets nya 400 kV-dubbelledning, som blir cirka 300 km lång, ersätter äldre 400 kV och 220 kV-ledningar. Bland annat kommer 220 kV-ledningarna Hällsjö-Söderala, Söderala-Valbo, Stackbo-Valbo, Valbo-Untra, Untra-Horndal samt mellan Ljusdal och Söderala att avvecklas, liksom 400 kV ledningen mellan Hjälta och Ängsberg. Därtill byggs två nya stationer.

De ledningsgator som blir tillgängliga då de gamla ledningarna avvecklas kommer till stora delar att användas för nya ledningar i Kustpaketet.

Totalt är Kustpaketet uppdelat i 28 projekt.

Preliminär budget för Kustpaketet är 14 miljarder kronor och beräknad byggstart är 2023. Ledningsbyggnaderna ska vara klara 2032-34 och hela projektet – inklusive avveckling av gamla ledningar – ska vara klart 2036.

Reglerkraft används för att balansera upp väderberoende elproduktion. I Sverige är vattenkraften den helt dominerande reglerkraften. Vatten kan lagras i dammar och är därför planerbar och reglerbar på ett sätt som ingen annan kraftproduktion. Reglerkraften kan aktiveras per automatik och reagera på förändringar i balansen.