Nätverksavgifter fortfarande problem för små verk

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

De små vindkraftverkens ägare brottas fortfarande med att nätverkstariffen höjs kraftigt om turbinerna producerar för fullt.  Det medför att de nedreglerar med cirka 20 procent för att hamna på en överkomlig tariffkostnad.

Neddragningar gör att uppskattningsvis en procent av Sveriges vindkraftsproduktion inte används när cirka 700 mindre vindkraftverk inte går med full kapacitet.

Det är en erfarenhet som Blekinge Vindkraftförening lever med skriver Land och Lantbruk. Det är en ekonomisk förening vars medlemmar består av företagare och privatpersoner. Tillsammans äger de tre verk och är på väg att ta över ett fjärde verk. Nils-Erik Bondesson, ordförande tar verket i Ramdala utanför Karlskrona som exempel. För att hamna på en elnätsavgift på 152 kronor i månaden producerar verket el till 80 procent av dess produktionskapacitet. Detta för att komma undan en månadskostnad på 19 000 kronor om verket skulle den gå för fullt.

Tommys Johansson på Energimarkandsinspektion, som prövar nätverksavgifterna, säger att det i dagsläget inte finns några förslag på ändringar ”men att det självklart är något som regeringen och myndigheten kan titta på”.

Tariffmodellen bygger på att vindkraftverk med en effekt upp till 1500 kilowatt inte belastas med en rörlig elnätsavgift. Under 2000-talet uppfördes många verk med en effekt på 2000 kilowatt. Vid den tiden var elpriserna högre än vad de är idag. Med dagens låga prisnivåer på el är det inte ekonomiskt möjligt för de små verken att klara den rörliga elnätsavgiften om intäkterna är låga.

Avsikten med regeln var att underlätta för små producenter att inte belastas av rörliga elnätsavgifter. När bestämmelserna infördes räknade man inte med att låga elpriserna skulle få denna effekt. Den rörliga elnätsavgiften blir inte lika kännbar för större vindkraftverk på 3000 kilowatt.

Text: Birdie Dahlberg