VINDKRAFTEN – EN NY BASINDUSTRI

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Inget ont som inte har något gott med sig. Klimatet kräver en energiomställning som i sin tur ger mängder av möjligheter. Särskilt där vindkraft byggs. Allt fler kommuner inser att den innebär möjligheter till en ny basindustri.

Vid ett större parkbygge engageras runt 150 företag från ett 80-tal branscher. Genom ett aktivt förhållningssätt kan kommuner och regioner fylla arbetsinsatserna och affärerna med ett större lokalt innehåll än vad som sker spontant.

Det går nämligen att förutse och planera för vilka kompetenser som krävs i varje skede av ett bygge, vilka utbildningar som kan ges och vilka investeringar som bör göras i företagen. Det kan man göra genom Vindkraftcentrums prognosverktyg som grundar sig i detaljstudier av vindkraftsbyggen.

Vi har börjat med att tillsammans med projektören sätta upp en leverantörsdatabas för varje parkbygge där de lokala och regionala företagen kan lägga in sina kompetenser och erbjudanden. Databasen blir en del av upphandlingsprocessen när företagen sedan matchas mot projektörens och dess underleverantörers behov.

I Åsele prövas detta i samband med Vattenfalls investeringar i området. I databasen finns 150 företag med lokal och regional anknytning, redo att ta uppdrag. Kommunens näringslivsfunktion spelar en avgörande roll i detta arbete.

För Åsele med grannkommuner innebär etableringen också att företagen kan ta del av en ny form av utvecklingsmedel. Det sker genom att Vattenfall avsätter pengar till kreditföreningen Garantia som omvandlar dem till riskvilliga lån till främst småföretag.

När fler projektörer följer exemplet och utbyggnaden av vindkraft fortsätter som tänkt innebär detta att hundratals miljoner kronor frigörs för företag i exempelvis större delen av Norrlands inland. Just sådana pengar som saknas för att skapa utveckling i glesbygderna.

Nu och fram till 2021 byggs vindkraft för 52 miljarder kronor. Det betyder att drygt 13 miljarder kronor används för att köpa tjänster och varor i de regioner där det etableras vindkraft. De blir viktiga injektioner i lokalt näringsliv.

Enligt Energimyndighetens prognoser kommer dagens vindkraft behöva fyrfaldigas fram till år 2040. I effekt, men med större och färre verk. Etableringarna kommer alltså att fortsätta, mestadels i norr. Här handlar det svårbegripliga 200 miljarder kronor i investeringar.

Det är förhållandevis enkelt att se och begripa att det kräver mycket arbete för att bygga en vindpark med tanke på alla maskiner, grusbilar, betongfordon med mera som är rörelse. Uppemot 50 procent av arbetskraften brukar då hämtas från arbetsmarknadsregionen, enligt våra undersökningar.

Vad många inte vet är det behövs än mer arbetsinsatser under drifttiden, fast då utspritt på längre tid, kanske på 25 år. Här finns också en mängd nya affärsmöjligheter inom underhåll och service. Blad ska bytas eller repareras, växellådor och lager bytas. Specialjobb som idag ofta utförs av firmor på kontinenten, men som snart kan utföras av inhemska företag.

De vindkraftverk som är i drift idag, cirka 3 500, ska renoveras, bytas ut, rivas och återvinnas de närmaste decennierna. Sådan så kallad ”repowering” har påbörjats i södra delarna av landet. Likaså behöver kraftnätet förnyas, byggas ut och göras smartare. Branschen är här för att stanna.

Den förnybara kraften i form av vind och vatten är ofta en god anledning att etablera elintensiv industri som serverhallar och batterifabriker med mera. Det blir ännu en form av näringsutveckling i energiomställningen spår. För trakten blir det ett sätt att förädla råvaran el vid källan.

Sammantaget är vindkraften tillsammans med annan förnybar kraft en ny basindustri vilket allt fler kommuner inser och drar nytta av. I Strömsund moderniseras nu vindbruksplanen för att kunna ta emot nya vindkraftsinvesteringar där senaste teknik kan användas. Vindkraftteknikerutbildningen i kommunen har återstartats.

I Sollefteå startas nya gymnasieprogram med energin som syfte och mål. Kompetensutveckling med kraften som bas ger framtidsjobben. Dessutom arbetar kommunen med att ta fram etableringsområden för elintensiv industri. I kommunens västra delar finns Lungsjön med kringbyar i landets vindkraftstätaste område. Här noterar man en 20-procentig inflyttning och spirande tillförsikt inför framtiden.

I Åsele jobbar kommunen tätt med Garantia för att sprida de nya utvecklingsmedlen till företagen. Medel som annars inte kan uppbringas genom banker eller egna säkerheter. Åsele Näringslivsstiftelse tar gärna emot studiebesök och berättar om sitt arbete med databas och utvecklingsmedel. En film om detta kan ses på vår hemsida. Eller sök på ”När vindkraften knackar på”.

Men från söder till norr planeras för storskalig vindkraft i ytterligare 80 kommuner. Ett gott råd till dem alla är att inte enbart se vindkraften som en planfråga eller ett tillståndsärende. Det handlar om jobb, möjliga affärer för lokala företag och utveckling. I kommunens diskussioner kan alla nyttor och onyttor vägas för kloka beslut. Inklusive klimatnytta och näringsutveckling.

Torbjörn Laxvik, projektledare Vindkraftcentrum.se

(Tidigare publicerad i Näringsliv 2019-2)