Vad ska vi med vindkraften till?

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

 

Det är en berättigad och relevant fråga som nu ställs på många håll i norra Sverige. Det är utifrån den frågan som Vindkraftcentrums arbete börjar. Efter över tio års arbete kan vi nu dra en del viktiga slutsatser som kommunmedborgare och förtroendevalda behöver känna till. Särskilt i kommuner där vindkraften är på gång.

Det pågår en omvälvande förändring av Sverige och världen. I Norrbotten vill gruvbolaget LKAB tillverka klimatvänlig järnsvamp som sedan blir fossilfritt stål som SSAB ska producera i Norr men även i Oxelösund. Tricket blir att ersätta kol med vätgas, grön sådan där råvaran är förnybar elektricitet. Detta tillsammans med att elektrifiera gruvdrift och transporter kommer att kräva runt en tredjedel av landets nuvarande elproduktion. Investeringarna på uppemot 400 miljarder kronor beräknas ge uppåt 3 000 arbetstillfällen fram till 2040.

I Skellefteå och Västerås investerar Northvolt flera miljarder kronor för att tillverka gröna bilbatterier för omställningen av fordonsflottan. I fabriken i Skellefteå räknar man med att anställa 3 000 personer till 2025. Rekrytering sker från stora delar av Sverige.

Lite längre söderut liksom på andra platser förbereds för nya etableringar av serverhallar som spelar avgörande roll för digitaliseringen av samhället. Behoven av datorkapacitet ökar och det räcker långt att exemplifiera med planerna på självkörande bilar. Markområden för serverhallar finns avsatta i exempelvis Sollefteå och Östersund.

Mellan Örnsköldsvik och Åsele utvecklas en testkorridor för drönare och elflyg. Liknande projekt drivs på andra håll i landet, exempelvis sker testflyg mellan Östersund, Sveg och Röros i Norge. Sådana relativt små flyg kan ändra inrikesflyget i grunden, korta resor även mellan små orter i och utom landet.

EU ser produktion av grön vätgas som centralt i den pågående energiomställningen och EU-kommissionen satsar därför 430 miljarder euro för att det ska bli verklighet. Regeringen har tagit initiativ för att utröna Sveriges väg och möjligheter i detta.

Projektet Färdplan för vätgas i Jämtland/Härjedalen pekade nyligen ut riktningen för en av världens största vätgasfabriker i Östersund. Vätgasen ska bidra till att elektrifiera Inlandsbanan, ingå som en ingrediens i Jämtkrafts planer på tillverkningen av grönt flygbränsle och kunna samverka med biogasproduktionen och effektivisera kraftvärmeverket. Investeringen börjar med 3 miljarder och beräknas ge ytterligare 15 miljarder i följdinvesteringar.

Globalt sett flyr kapitalet fossilindustrin. Oljebolagen satsar på förnybara alternativ för att behålla långsiktig lönsamhet. I Texas är det fler som arbetar med förnybart jämfört med oljeindustrin. Samtidigt kritiseras det de pensionsfonder som inte flyttar pengar från fossil energi till vind- och solenergi.

För grön omstart (The European Green Deal) och stimulans av den europeiska ekonomin vill EU-kommissionen satsa 1 000 miljarder euro. Europeiska investeringsbanken avsätter 10 000 miljarder kronor till att finansiera klimatinvesteringar. I den svenska budgeten för 2021 kan 9,7 miljarder kronor vara värt att nämna.

Sedan den parlamentariska Energiöverenskommelsen 2016 har 100 miljarder kronor satsats i landet för att bygga vindkraft. Den stora fördelen i de glesa bygderna är antagligen de affärer och arbetstillfällen som blivit resultat. Överslagsmässigt innebär de 100 miljarderna 21 000 årsanställningar vid etablering och drift.

Ser vi vidare och betraktar elsystemet i större skala blir tillgången på vatten- och vindkraft en god möjlighet till etablering av elintensiv industri. Om landsort och regioner gör sig investeringsbara. I dessa dagar finns mängder av kapital för energiomställning.

En angenäm effekt kommer av regionalt producerat fordonsbränsle oavsett om det är el direkt, via vätgas eller annat förnybart. Istället för import av olja från bland annat oroshärdar snurrar pengarna i den regionala ekonomin.

Vindkraftcentrum tar inte ställning för eller emot enskilda vindkraftparker. Dock kan vi stå för beslutsunderlag och fakta när etableringen diskuteras. Och visa vägar till näringsutveckling när vindkraft byggs men också i det större elsystemet.

Det vi har unik kunskap om är just arbetskraftsbehov och metoder för näringsutveckling, kunskaper och metoder som erkänns och används av bransch, myndigheter och kommuner.

Vindkraftcentrum.se – Projektkontor förnybar energi och näringsutveckling. Uppdraget är nationellt och helfinansieras av Energimyndigheten.

Torbjörn Laxvik
projektledare Vindkraftcentrum