Ny marknadsanalys för vindkraft publicerad

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Elproduktionen från vindkraften i Sverige var 19,5 TWh under 2019, vilket motsvara tolv procent av den totala elproduktionen. 1 666  vindkraftverk är under byggnation under åren 2019–2022. Totalt rör det sig om en installerad kapacitet på nästan 7,0 GW och med en beräknad årsproduktion på över 22,9 TWh.

Det innebär en dubblering av elproduktionen från vindkraften i Sverige på bara fyra år. Totalt rör det sig om lite över 76 miljarder kronor i investering och av dessa kommer 19 från tyska investerare.

Det och mycket annat framgår i den marknadsanalys för år 2019 som just publicerats av Noden för näringslivsutveckling inom Energimyndighetens nyss avslutade Nätverket för vindbruk. (Länk till rapporten)

Det sker alltså fortfarande stora investeringar i förnybar energi i Sverige och vid en global jämförelse ligger landet på en femtondeplats. Sett till befolkningsmängden så placerar sig Sverige på en andraplats med investeringar inom förnybar energi.

De tre största leverantörerna av vindkraftverk till parker i Sverige har alla börjat gå in som delägare av anläggningarna. En fjärdedel av investeringarna kommer från Tyskland medan det största enskilda bolaget som investerar är kinesiskt.

Det sker en snabb teknikutveckling och vindkraftverken blir både effektivare och billigare. Ett citat i rapporten lyder:

”I dagsläget behövs inga stöd till förnybar elproduktion, då kostnadsläget har drastiskt förändrats, landbaserad vindkraft är idag den billigaste elproduktionsformen att bygga och vindkraftsbranschen själv menar idag att den byggs utan behov av stöd.”

Författare till marknadsanalysen är Fredrik Dahlström Dolff och han har gjort en snabbkoll bland olika slags energiföretags aktiekurser och skriver:

-    Vindkraftsbolagen är inte bara mer hållbara rent ekologiskt och socialt de genererar även mer avkastning och dessutom ser de ut att klara den ekonomiska krisen som har uppstått på grund av Corona epidemin bättre. Kanske ser vi nu en början till förändring i affärsmodellerna, Första AP-Fonden har nu bestämt sig för att avinvestera sina innehav i bolag med fossil verksamhet och det ska bli spännande att följa utvecklingen i de andra AP-Fonderna.”

Torbjörn Laxvik

Ånge vill ge förhandsbesked om vindkraft

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Stort intresse finns för fortsatt vindkraftsutbyggnad i Ånge kommun och tar nu ett nytt grepp för att underlätta genom ett politiskt förhandsbesked.

-    Vi vill öka transparensen och förutsägbarheten för alla parter. Dels för projektören, men också för politiken med en tidig diskussion som lokalbefolkning och företagare kan följa, säger Emelie Säterberg vid näringslivskontoret.

Nyligen tog kommunstyrelsen i Ånge kommun beslut om att erbjuda vindkraftsprojektörer möjlighet att begära förhandsbesked från den politiska organisation avseende tillstyrkan eller avstyrkan enligt miljöbalken 16 kap. 4 § i ett tidigt skede. (Länk till PDF förhandsbesked)

Förhandsbeskedet medför inga förpliktelser, utan speglar hur respektive parti i kommunfullmäktige skulle rösta om frågan om tillstyrkan eller avstyrkan skulle kommit vid tiden för förhandsbeskedet.

Det slutgiltiga beslutet om tillstyrkan eller avstyrkan fattas av kommunfullmäktige efter förfrågan från länsstyrelsen och kan skilja sig från förhandsbeskedet.

-    Från projektörernas sida vore det ju önskvärt med ett bindande sådant. Men vi ser ändå fördelar och ett stort steg framåt med det här. Inte minst att det tidigt sätter igång politiska processer och en möjlig dialog med medborgarna, säger Emelie Säterberg.

En projektering kan ta ett decennium i anspråk och under hand kan politiska ställningstaganden skifta. Som det fungerar nu är det en stor ekonomisk risk för projektören som kanske lagt ned tio-femton miljoner och i slutändan meddelas en avstyrkan.

Vitsen blir också att hinna föra diskussioner om klimatnytta och möjligheter till jobb och lokala affärer på ett tidigt stadium.

Torbjörn Laxvik

Bilden: Emelie Säterberg vid näringslivskontoret.

Vindkraftcentrum deltar i projekt med digitala delningsplattformar som verktyg för omställning i krisens spår.

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

I tider av kris, med konsekvenser som stängda gränser, restriktioner på människors vardagsliv och ett kollapsande av hela bransch- och samhällssystem; då ökar behovet av nya grepp och lösningar i så gott som alla typer av verksamheter, oavsett bransch, sektor och samhällstyp.

Detta projekt ska utveckla ett verktyg med vilket myndigheter, föreningar och företag själva kan utveckla digitala delnings- och samverkansplattformar, och därigenom snabbt kan skapa nya kraftfulla lösningar på många av de problem som uppstått i krisens spår.

Målet är att utveckla och validera ett verktyg och en ansats med vilka de ska kunna utveckla och etablera kraftfulla digitala delnings- och samverkansplattformar som bidrar till nya lösningar på människors och organisationers vardagsproblem. T.ex med hemleveranser till människor i karantän, nya samverkansformer mellan grannar, nya typer marknadsplatser för lokala hantverkare, nya modeller för lån av personal mellan företag och avdelningar, nya sätt för att locka lokala leverantörsföretag till större industri- och byggprojekt, nya system för att ge riskgrupper tillgång till butiker och handelsplatser trots smittorisker etc. Dvs lösningar där mer delnings- och samverkansorienterade beteenden och verksamheter bidrar till hållbara omställningar i Coronakrisens spår.

Det behov som ligger bakom detta projekt är alltså människors och verksamheters akuta behov av att hitta nya sätt att göra saker på, och därigenom ansatser och verktyg för att kunna åstadkomma dessa förändringar, framförallt i spåret av Coronakrisen. Något som på företagsnivå kan handla om att hitta alternativ till de försörjningskedjor som strypts, komponentflöden som sinat, globala marknader som skurits av eller transportvägar som stängts ned.

Konkret innebär detta att den digitala affärsplattform för vindkraftsbranschen som Vindkraftcentrum.se utvecklat tillsammans med Umeå universitet skall kunna användas för att bygga upp lokala, regionala och nationella leverantörskedjor kopplat till branschen. Detta kan bidra till att minimera risker för investerare och ytterligare bidra till att locka kapital inom förnybar energi till Sverige.

Veidekke bygger vägar och fundament för vindkraftspark utanför Åseda

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Veidekke har fått i uppdrag av Stena Renewable att bygga 47 vindkraftfundament med tillhörande vägar i Tvinnesheda-Badeboda utanför Åseda i Småland. Projektet är en totalentreprenad i samverkan med kontraktssumma på cirka 265 MSEK och planeras vara klart i december 2021.

- Veidekke har den kompetens och organisation som krävs för att bygga en stor vindkraftsanläggning som Vindpark Tvinnesheda. Veidekke har byggt två vindkraftsanläggningar åt oss under de senaste åren och vi är glada att kunna realisera ännu en vindpark tillsammans med dem, säger Peter Zachrisson, vd för Stena Renewable.

I uppdraget ingår att färdigställa vägar fram till varje vindkraftverk samt tillhörande kranytor, vingupplagsytor mm. Veidekke färdigställer även det interna elnätet samt grundläggning och gjutning av fundamenten till vindkraftverken.

- Vi tackar för förtroendet för detta spännande projekt. Att vara en del i att förbättra vår miljö genom att vara med och bygga ut vindkraften i Sverige är viktigt för oss. Jag är säker på att vi genom samverkan och ett involverande arbetssätt kan ta tillvara på allas kunskap och hitta de bästa lösningarna för projektet, säger Anders Johansson, arbetschef på Veidekke Anläggning.

Stena Renewable investerar nu 2,2 miljarder i Vindpark Tvinnesheda med en total effekt på 210 MW i Uppvidinge. Projektet har gjorts möjligt genom ett samarbete mellan vindkraftsaktörer, nätägaren E.ON och ett så kallat nätförstärkningslån från Svenska kraftnät. Totalt kommer 700 MW ny elproduktion kunna anslutas i området som i dag har underskott på el.

Solcellsguide för företag

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Ny guide förenklar för företag, föreningar och organisationer som vill skaffa solceller.

Energimyndigheten har just framställt en solcellsguide som riktar sig till företag, föreningar och andra organisationer som vill skaffa solceller. I ett överskådligt format finns det mesta man behöver veta om att skaffa, äga och avveckla en solcellsanläggning.

Eftersom guiden är uppbyggd som en checklista kan man enkelt pricka av vartefter aktiviteter blir gjorda. Solcellsguiden för företag kan användas av både privata och offentliga aktörer.

Solcellsguiden: https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=168967

Ökar i antal och effekt
Antalet nätanslutna solcellsanläggningar steg med nästan 19 000 under 2019 och uppgick därmed till totalt 44 000 nätanslutna anläggningar i hela landet vid årsskiftet. Den installerade effekten ökade med  cirka 70 procent.

Majoriteten av den installerade effekten för 2019 kommer från anläggningar under 20 kW, det vill säga mindre solcellsanläggningar som exempelvis villatak. Det är första gången sedan statistikens början som den största kategorien inte är anläggningar med storleken 20–1 000 kW.

Sol- och annan el
Vatten- och kärnkraft dominerar elproduktionen och förnybar el ökar. År 2018 stod kärnkraften stod för 41 procent av total elproduktion, vattenkraften för 39  procent, vindkraft 10 procent och solkraft utgjorde 0,2 procent. Resterande 9 procent var förbränningsbaserad produktion, som främst sker i kraftvärmeverk och inom industrin.

Ökad vindkraft och solel
Energimyndighetens senaste korttidsprognos visar en kraftig utbyggnad av vindkraft de kommande åren, från 16,6 TWh 2018 till 38 TWh 2022. Solel ökar också kraftigt, om än från låga nivåer, från 0,4 TWh 2018 till 1,7 TWh 2022, vilket innebär att den väntas växa snabbare än vad det tidigare har bedömts.

Torbjörn Laxvik