Nedmontering och återvinning av vindkraftverk

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

En fråga som ofta dyker upp är att det finns oro för vad som händer med vindkraftverken när driftsperioden upphör. I miljöbalken1 regleras att mark- och vattenområden ska efterbehandlas efter att verksamhet har lagts ned. Detta krav gäller såväl för anmälningspliktiga som för tillståndspliktiga vindkraftverk som etableras på land och till havs. Det är verksamhetsutövaren som är skyldig att se till att nedmontering och efterbehandling genomförs.

Efterbehandlingen bör utgå från vad mark- eller vattenområdet är tänkt att användas till i framtiden. I skogsmark respektive odlingsmark bör det finnas 50 cm respektive 1 meter jordmaterial ovan fundamentet men i nivå med omgivande mark. Fundamenten bilas alltså ned och täcks över.

Hur säkerställer man då att det finns ekonomi till detta eftersom det är svårt att veta vad som händer 25-30 år framåt i tiden. Tillstånd till vindkraftsverksamhet kan enligt miljöbalken förenas med krav på att ekonomisk säkerhet ställs. Syftet med att ställa ekonomisk säkerhet är att skapa trygghet för samhället att inte behöva stå för kostnaden för nedmontering och efterbehandling för det fall bolaget skulle gå i konkurs eller av andra skäl inte kan genomföra efterbehandlingen. Säkerhetens belopp bör beräknas i det enskilda fallet där tornets höjd, rotordiameter, geografiskt läge samt hur stor del av fundamentet som verksamhetsutövaren är ålagd att ta bort är viktiga parametrar. Återvinningsvärde för exempelvis metaller bör inte ingå i denna beräkning. Den ekonomiska säkerheten bör avsättas innan anläggningsarbete för respektive vindkraftverk påbörjas.

Av senare praxis för vindkraftsverksamheter framgår att den ekonomiska säkerheten ska avsättas innan anläggningsarbetet påbörjas. I två avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen framgår att den ekonomiska säkerheten alltid ska motsvara behovet av efterbehandling. Domstolen konstaterar att behovet uppkommer vid uppförande av vindkraftverken och att den ekonomiska säkerheten därför ska avsättas i sin helhet innan vindkraftverk uppförs eller anläggningsarbete påbörjas.

Vindkraftverk som plockas ned i förtid kan säljas vidare i sin helhet eller plockas isär och säljas komponentvis (återanvändning). För mindre verk från 225 kW upp till cirka 1 MW finns idag en andrahandsmarknad där verken efter renovering säljs vidare och monteras upp på andra platser, ofta i andra länder. Hur marknaden kommer att se ut för större verk är svårt att säga. Det har förekommit att större verk flyttats från en plats till en annan, bland annat i Tyskland och Spanien, vilket skulle kunna betyda att detta kan vara en möjlighet även för stora verk i Sverige i framtiden .
Många komponenter i ett vindkraftverk kan renoveras och säljas vidare. Det finns möjligheter att återanvända rotorblad, girmekanism, växellåda, generator, maskinhus, bromsar och torn efter renovering. Denna andrahandsmarknad finns idag i allra högsta grad. Flera bolag erbjuder också ombyggnadsservice av komponenter.

Om inte komponenterna kan återanvändas är de flesta delar i ett vindkraftverk återvinningsbara. Vindkraftverk består framförallt av stål och järn samt mindre delar aluminium och koppar. Dessa material kan återvinnas. Fundamenten utgörs framförallt av betong och den kan krossas och användas som fyllnadsmassor.

Hur mycket energi går det åt att producera ett vindkraftverk?
Vid produktion av ett vindkraftverk, utvinning av de metaller och material som används i vindkraftverket, installation och transport går det åt energi. För landbaserad vindkraft tar det runt ett halvår att producera den mängd energi som behövs för att tillverka och uppföra vindkraftverket . Ett vindkraftverks livslängd är någonstans mellan 20 och 30 år, vilket innebär att vindkraftverket efter ett halvår har kompenserat insatsenergin. Större vindkraftverk (mer installerad effekt) är mer effektiva ur detta perspektiv och det tar kortare tid för dem att producera lika mycket energi som insatsenergin.

Hur är vindkraftverks växthusgasutsläpp i jämförelse med andra kraftslag?
För att kunna jämföra växthusgasutsläpp mellan olika kraftslag är det vanligt att räkna utsläpp per kilowattimme (kWh) producerad el. Växthusgasutsläpp räknas då i form av gram koldioxidekvivalenter per kilowattimme (g CO2e/kWh). I livscykelanalyser ingår utsläppen från produktion av själva kraftverket (t ex produktionen av en solcell) och transporter, utsläpp som uppstår vid framtagande av bränsle (t ex brytning och förädling av uran), utsläpp som uppstår när kraftverket i sig producerar el (t ex förbränning av kol) och sedan utsläpp som uppstår när kraftverket nedmonteras och avfallet behandlas. Även transporter för bränsle, kraftverk och komponenter i kraftverket ingår. Utgångspunkten för en livscykelanalys är att alla utsläpp som uppstår under livscykeln ska räknas in.

I den internationella klimatpanelens (IPCC) syntesrapport (AR5) finns en sammanställning av livscykelutsläpp från elproduktionsslag . Störst utsläpp per kWh har fossil elproduktion. Elproduktion från kol har utsläpp på mellan 740 och 1689 g CO2e/kWh, olja 510-1170 g CO2e/kWh och naturgas 290-930 g CO2e/kWh. De stora variationerna inom varje kraftslag beror bland annat på hur bränslet utvinns och hur effektivt kraftverket är.

Förnybar elproduktion och kärnkraftsel har runt hundra gånger lägre utsläpp per kilowattimme. Dessa elproduktionssätt leder i princip inte till några utsläpp vid själva elproduktionen, vilket de fossila bränslena gör, utan orsakar framförallt utsläpp vid produktionen av solcellen, vindkraftverket eller kärnkraftverket. Kärnkraftsel har även utsläpp vid brytning och förädling av uran (bränslet i kärnkraftverk). Då en stor del av den förnybara elens utsläpp sker vid produktion av själva solcellen/vindkraftverket så spelar det roll vad denna produktion använder för energikällor.

Källor, texter från
Vägledning om nedmontering av vindkraftverk, Energimyndigheten
Vindkraftens resursanvändning, Linus Linde Energimyndigheten

Kunskap finns för den som vill veta

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Forskningen kring vindkraft är omfattande och varje år görs en sammanställning av vad som sker inom forskningsprogram och vid landets lärosäten.

År 2019 publicerades 90 avhandlingar och uppsatser varav 19 doktorsavhandlingar, vilket är fler än tidigare år.

I Sverige finns flera universitet och högskolor som bedriver forskning inom ett flertal ämnesområden kopplat till vindkraft både till havs och på land. Forskningen är bred och djup och omfattar bland annat teknisk utveckling, driftlösningar, miljöpåverkan, acceptans och maktfrågor.

Sammanställningen är gjord av Vindenergi Campus Gotland, Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet inom ramen för Nätverket för vindbruk. Länk till hela sammanställningen>>

Exempel från några forskningsprogram är:

Inom VindEl studeras Sveriges mest resurseffektiva platser för kombinerade sol- och vindkraftsparker som ska kartläggas i detta projekt, samt hur utnyttjandegrad och förlängning i ekonomin kan förbättras vid förläggning av solcellspark bredvid en vindkraftspark. Studien ska även bidra med kunskap om hur elnätet med komponenter påverkas av kombinerade sol- och vindkraftsparker.

I Vindval pågår REWIND – Regional planering av vindkraft,  för att hitta bra platser för vindkraftsutbyggnad behöver regional planering utvecklas. Projektet kommer ta fram förslag till hur en regional vindkraftsplanering kan utformas för att vara ett bra stöd för den kommunala planeringen, stärka förankring och en hållbar regional tillväxt.

Inom SamspEl lyder en forskningsrubrik: Minimering av spill vid stor andel vind- och solkraft i kraftsystem Om det inte finns möjlighet att lagra energiöverskott från förnybar kraftproduktion i batterier eller genom export blir det ett energispill. Det här projektets syfte är att ta fram metoder för att uppskatta när bortkoppling är nödvändigt och att genomförandet av denna minimerar energispillet men samtidigt upprätthåller kraftsystemstabiliteten.

Pågående forskningsprojekt hos SWPTC är Site-specifika analysmetoder för att förutsäga och öka livstiden för vindturbiner. Projektet undersöker hur driften av en vindturbin påverkas av omgivande terräng samt hur turbinkomponenternas livslängd påverkas av dess geografiska placering. Målet är att ta fram ett verktyg för att beskriva varje turbins aktuella tillstånd i en park och utvärdera olika beslut. En optimal underhållstrategi ska även tas fram per turbin.

Under ledning/koordinering av RISE pågår exempelvis: Rekovind – Kemisk återvinning av glasfiberkomposit från vindturbinblad Projektet ska undersöka möjligheten att på kemisk väg återvinna beståndsdelar som glasfiber och kemiska byggblock i vindturbinblad. Tanken är att bidra till en cirkulär ekonomi där de återvunna materialen kan få nya användningsområden.

Inom STandUP for Wind pågår projektet: Ljudreduktion genom vertikalaxlade vindturbiner. Projektet syftar till att studera ljudföroreningar som uppkommer av vindkraftverk. Att minska ljuden från vindkraft är en miljömässig nyckelfaktor som är mycket viktig för att uppnå acceptans för teknologin. Eftersom bladen på vertikalaxlade vindturbiner rör sig långsammare än turbiner med horisontell axel finns en signifikant möjlighet att reducera ljudföroreningar.

Under året har 44 vetenskapliga artiklar publicerats som framförallt domineras av ämnesområdena teknisk utveckling, design och laster på vindkraftverk samt elnät, elnätsintegrering, elkraft och system.

Ett exempel här är: Förutsägelser baserade på maskininlärning av produktionsförluster till följd av nedisning av vindkraftverk.

Bland de 19 doktorsavhandlingarna finns: Tekno-ekonomisk bedömning av vindkraften för förnybar produktion av vätgas i Sverige. Och Ljud från vindkraftverk i kalla klimat.

Ett par nya masteruppsatser handlar om: Konsekvenser av vätgasproduktion för fordonsdrift: klimatpåverkan och energieffektivitet för olika produktionsvägar för vätgas jämfört med fordonsgas och vindkraftsel producerat av energibolag i Östergötland. Samt Tio år med kommunalt veto vid prövningen av vindkraft – är det dags för en förändring?

Exempel på kandidatuppsatser är: Batterier i kraftsystemet: En studie i batteriers potential som energilagring för stöd av intermittenta energikällor i det nationella kraftsystemet. Och  Vattenkraftsplanering i kombination med vindkraft och batterier.

På totalt sexton universitet och högskolor har avhandlingar och uppsatser examinerats under 2019. Det visar att ett stort intresse finns för vindkraft och att ämnet har en stor spridning, även där det inte ges specifika kurser eller utbildningsprogram om vindkraft.
                   

Torbjörn Laxvik

Klartecken för Hocksjöns vindkraftpark från Mark- och miljööverdomstolen

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Mark- och miljööverdomstolen beviljar förlängt igångsättningstillstånd för Hocksjöns vindkraftsprojekt. Beslutet innebär att förberedelserna för uppförandet av vindkraftparken kan återupptas.

— Det är ett glädjande besked! För oss men också för dom som ser att en snar igångsättning av vindkraftsbygget är positivt och en möjlighet för bygden att utvecklas. Det förlängda igångsättningstillståndet innebär att vi nu har fram till december 2022 på oss att få vindkraftsparken driftsatt. Efter att projektet varit vilande ett halvår i väntan på beslut återupptar vi nu projekteringen, säger Gabriel Duveskog, projektledare Hocksjöns Vind AB.

1,6 miljarder
Projektet Hocksjön Vind drivs gemensamt av Jämtkraft och Persson Invest. Vindkraftsprojektet öster om Hocksjön i Sollefteå kommun förvärvades från Höglandsbolagen i början av 2019.

Mark- och miljööverdomstolens beslut handlar enbart om bolagets ansökan att få längre tid på sig att färdigställa vindkraftparken. Sedan tidigare finns tillstånd klart för 45 vindkraftverk med potential att producera upp till 600 GWh förnybar energi, vilket motsvarar energi till cirka 126 000 hushåll*.

— Det handlar om en investering på omkring 1,6 miljarder kronor som kommer att ge ringar på vattnet. Förutom att bidra till energiomställningen med lokalt ägd förnybar energi så kan den ge möjlighet till arbetstillfällen och året runt jobb i området, skatteintäkter och bygdepeng för lokal utveckling, säger Gabriel Duveskog.

Nya träffar efter corona
Under våren är planen att åter bjuda in till dialog och informationsträffar och parallellt återstarta projekteringen för byggnation av vindkraftsparken.

— När det gäller träffarna måste vi dock avvakta och följa utvecklingen kring corona-pandemin, säger Gabriel Duveskog.

*Beräknat på en årsförbrukning av hushållsel på 5 000 kWh.

Bilden: Erik Brandsma VD Jämtkraft

Tidplan

 

Aktiviteter Tid
Jämtkraft förvärvade projektet av Höglands Skog och Kraft i januari Flera informations- / dialogsträffar genomfördes Persson Invest går in som partner med 25% i projektet 2019 Q3/Q4 Q2
Löpande informationsträffar 2020
Upphandling entreprenader 2020
Byggnation av vägar och fundament 2021
Installation och drift av vindkraftsverken 2022
Anläggning övergår i förvaltning

2022/Q3

Nya investeringar görs i vindkraft – trots coronatider

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Trots allmänt dystra tider har sex investeringsbeslut tagits under året. Sammanlagt handlar det om drygt 120 vindkraftverk och över sex miljarder i investering.
-    Det är mycket glädjande och lite oväntat, säger Tomas Hallberg vid branschorganisationen Svensk Vindenergi.

De parker som det tagits beslut om ligger i Uppvidinge, Kalmar, Mönsterås, Alingsås, Säffle och Hedemora, alla i elprisområde 3 och 4.

Som i de flesta verksamheter råder osäkerhet i vindkraftbranschen. Gränser är mer eller mindre stängda för internationell arbetskraft, transporter svårförutsägbara och fabriker har hållit stängt på kontinenten.

- Tekniker från utlandet behövs både vid nyetableringar och för löpande service, säger Tomas Hallberg.

Investeringstakten har varit hög sedan energiöverenskommelsen 2016 och produktionen förväntas öka snabbt, från 20 TWh år 2019 till 40 TWh år 2023.

- Dock finns risk för förseningar till följd av Covid-19, säger Tomas Hallberg. Vi har vänt oss till regeringen för att den ska göra det enklare för tekniker och montörer att resa till och från Sverige. Specialister och nyckelpersoner måste kunna resa inom EU och resedokument borde kunna utfärdas för sådana.

Förutom problem med utländsk arbetskraft handlar branschens oro om tillstånd och avtal.

- Om det blir förseningar vid byggena kan det bli problem med tillstånd som löper ut, säger Tomas Hallberg. Svensk Vindenergi har föreslagit att regeringen ska utverka förlängningar av bygglov, miljötillstånd och liknande som kan komma att passeras i projekt till följd av Covid-19.

Investeringarna fortsätter och byggen pågår alltså. Men samtidigt sjunker elpriserna.
-    Vindkraftsägarna har det kämpigt. Ovanpå en stark hydrologi och fallande priser på olja och kol kom Covid-19. Allt leder till sänkt elpris. All elproduktion, inte bara vindkraft, drabbas. Om elpriset stannar under 15 öre/kWh är det bara delar av vattenkraften som kan drivas med lönsamhet, säger Tomas Hallberg.

Han bedömer att av den svenska produktionen, 160 - 170 TWh, kan två tredjedelar, 100 - 110 TWh, komma att drivas med förlust. Och att tidiga investerare i bio- och vindkraft sitter extra illa till med produktionskostnad runt 50 öre/kWh. Förutom ett historiskt lågt elpris, är även elcertifikatpriset nere på bottennivå, 1 - 2 öre/kWh.

- Vindkraftsbranschen jobbar långsiktigt – investeringshorisonten är 30 år. Dock finns en oro för avmattning, säger Tomas Hallberg.

 Enligt Energimyndigheten behöver det tillkomma ca 1500 MW vindkraft varje år för att nå 90 TWh och ett 100 procent förnybart elsystem år 2040.

- Men tillstånden börjar ta slut och det är förenat med mycket hög risk att starta nya projekt. De främsta hindren är Försvarsmaktens restriktioner som täcker nära hälften av landets yta, det kommunala vetot som stoppar nära hälften av projekten och miljöprövningen som inte väger in vindkraftens klimatnytta, säger Tomas Hallberg.
-   
Det Svensk Vindenergi jobbar för på tillståndsområdet kan sammanfattas i:
•    försvarsmaktens restriktionsområden ska minska,
•    det kommunala vetot justeras så att kommunens beslut uttalat gäller lokaliseringen (lämplig användning av mark- och vattenområdet), lämnas tidigt och inte kan ändras under processens gång
•    Miljöbalkens portalparagraf justeras så att klimatnyttan får större tyngd när den vägs mot andra intressen

Torbjörn Laxvik
Bilden Tomas Hallberg
Foto Svensk Vindenergi

RES säljer vindkraftspark i Alingsås till Mirova

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

• Mirova, en av Europas största investerare i projekt för förnybar energi och ett dotterbolag till Natixis Investment Managers, har förvärvat Rödene Vindkraft från RES
• RES kommer att bygga projektet under ett EPC-kontrakt och kommer efter driftstagande även att sköta driften av den 85.8MW stora vindkraftparken.
• Projektet har potential att producera förnybar energi som kompenserar utsläpp motsvarande 230,000 ton CO2 om året, vilket motsvarar energiförbrukningen för 40,000 svenska hushåll.
(Pressmeddelande från RES)

RES (känt i Norden som Nordisk Vindkraft), världens största oberoende aktör inom förnybar energi, har idag meddelat att man sålt Rödene vindkraftspark till Mirova, en förvaltare dedikerad till hållbara investeringar och dotterbolag till Natixis Investment Managers. Transaktionen innefattar ett åtagande att bygga vindkraftsparken under ett ECP-kontrakt (Engineer, Procure, Construct).

Rödene Vindkraftspark ligger utanför Alingsås i Västra Götaland. Projektet består av 13 turbiner med en installerad effekt av 85,8MW, vilket motsvarar energiförbrukningen för 40,000 svenska hushåll och en kompensation av motsvarande 230,000 ton CO2-ekvivalenter om året,

Rödene är det tredje projektet som RES säljer till Mirova. Tidigare har RES sålt Våsberget Vindkraft 2015 och Vardafjellet Vindkraft 2018, tillsammans visar det väl det långsiktiga samarbete som finns mellan företagen. Denna första investering i Sverige för Mirova-Eurofideme 41 är en värdefull diversifiering till fondens befintliga 600m€+ portfölj av projekt för förnybar energi i Europa.

RES har arbetat i nära samarbete med närboende och lokala myndigheter under utvecklingen av Rödene vindkraftpark. Byggnationen kommer att påbörjas i augusti och har planerats noga för att inte störa häckningssässongen. Spänningssättning är planerat till årsskiftet 2021/2022.

RES levererar byggledning av projektet och kommer efter driftstagande även att sköta driften av parken, med fokus på att optimera driftsavkastningen för Mirova och deras aktieägare

Matilda Afzelius, RES’ VD i Norden säger: ”Vi ser fram emot att bygga och sköta denna vindkraftspark tillsmmans med Mirova, i en del av landet där elbehovet är särskilt stort. Det är en imponerande känsla att veta att dessa 13 turbiner kommer att leverera energi motsvarande Alingsås stads energibehov 2”.

Raphaël Lance, Chef för Mirova Energy Transition Funds, tillägger “Vi är glada över att ha kunnat skriva under förvärvet av detta projekt trots den utmanande miljön, vilket var möjligt tack vare den starka relation vi har byggt upp genom åren med RES. I denna tid med ekonomisk avmattning och förändring fortsätter vi att öka den lokala produktionen av förnybar energi och fortsätta vår utvidgning i Norden, vilken startade för tio år sedan.”

Bilden: Alingsås station (vid ett tidigare tillfälle)