Forskning om vindkraftens påverkan på samhället

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Så lyder rubriken på den syntesrapport som Vindval nyss publicerat. I den får Vindkraftcentrum en kvalitetsstämpel på sina sysselsättningsberäkningar och medhåll om nödvändigheten om större lokala ersättningar vid vindkraftsetableringar.

Vindval är ett forskningsprogram om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Programmet är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket som startade 2005.

I den rapport som nu publicerats har forskare sammanställt och analyserat forskning om vindkraft inom områden som hälsa och ohälsa, samhällsnytta, landskap och förankring. Forskarna poängterar att allmänhetens uppfattningar och lokal kunskap om landskapet ska ingå i det planeringsunderlag som behövs för utbyggnaden av vindkraft.

Länk till rapporten: https://www.naturvardsverket.se/om-oss/publikationer/7000/vindkraftens-paverkan-pa-manniskors-intressen/

KTH-professorn Hans Westlund konstaterar i sitt kapitel att andra kraftslag i närtid inte förmår uppfylla de mål som satts: ”Inom överblickbar framtid är det således bara vindkraften som har en tillräcklig utbyggnadspotential för att kunna ersätta kärnkraften med förnybar energi.”

Hans fulla titel på engelska är Professor of Urban and Regional Studies, KTH Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden & Professor of Entrepreneurship, Jönköping International Business School, Jönköping.  

Hans Westlund granskar lokala effekter av vindkraftsutbyggnad och går igenom internationell och nationell forskning på området. Vad gäller sysselsättningseffekter framhåller Hans Westlund Vindkraftcentrums beräkningar:

” Sammanfattningsvis kan det konstateras att de noggranna empiriska studierna av Mörttjärnbergets och Skogbergets vindkraftsparker presenterar sysselsättningseffekter som förefaller vara så nära verkligheten man kan komma. Vid större projekt bör skalfördelar uppstå som innebär att sysselsättningen per kraftverk minskar något. Det är dock samtidigt troligt att den tekniska utvecklingen med högre kraftverk med större effekt kräver en större arbetskraftsåtgång per kraftverk.”

Här kan Vindkraftcentrum lugna professorn och läsarna att vi följer upp våra studier i en nyss uppförd park i Strömsunds kommun, men också den fortsatta och storskaliga utbyggnaden i Markbygden utanför Piteå.

Dessutom sker analyserna i en mindre park i Dalarna med tio verk. Vi vill se om våra beräkningar och prognoser håller även småskaligt. Särskilt intresse av det finns i södra Sverige, där parkerna ofta är mindre än i norr.

Vidare: ” Av särskilt intresse är att de långsiktiga sysselsättningseffekterna, mätt i årsarbetskraft under 25 års driftstid, tycks bli minst lika stora som de under byggtiden.”

Jo, det är av särskilt intresse och sällan insett av beslutsfattare i kommuner och regioner.

Hans Westlund skriver också om vindkraftens betydelse för fastighetspriser i omgivningen, men också om lokala ersättningar vid etableringar:

” Den rekommendation som blir slutsatsen av detta kapitel är att den politiskt förbisedda frågan om kompensation för och lokal förankring av vindkraftsutbyggnad måste ges hög prioritet.”

Det anser även Vindkraftcentrum och har lanserat följande, även om vi inte äger frågan. Det gör statsmakterna och branschen. Kolla in: https://www.vindkraftcentrum.se/index.php/arkiv/813-sverige-pa-lokal-efterkaelke-i-vindkraftsfragor

Någon lösning från de styrande måste till och Hans Westlund skriver:

” Hur detta nationella ramverk sedan hanteras på lokal nivå blir sannolikt avgörande för om vindkraftsutbyggnaden ska kunna realiseras utan stora protester. Lokala lösningar där alla intressenter får komma till tals och omfattas kan möjligen låta som ett drömscenario. Icke desto mindre kan det vara enda möjligheten att hitta lösningar som upplevs som rättvisa av så många som möjligt. ”

Det hettar till i frågan. Knappt något positivt besked till vindkraftsetableringar fattas av kommunerna i denna tid, vare sig till lands eller sjöss.

Samtidigt meddelar branschorganisationen Svensk Vindenergi att inga nya investeringsbeslut kring vindkraft fattas nu. https://svenskvindenergi.org/pressmeddelanden/turbulens-pa-energimarknaderna-investerare-i-vindkraft-avvaktar

Det när färdplaner upprättas för bransch efter bransch för att elektrifiera och göra produktion och verksamheter fossilfria. Transporter och industri är centrala i detta.

Men nu när branscher ställer om till förnybar energi, som Hybrit med fossilfritt järn och stål och Northvolts batterifabriker, kan regeringen inte leverera politik som gör omställningen möjlig.

Vi tror att vi sitter inne med en principiell lösning enligt ovan. En snabb lösning utan lagstiftning. Den diskuteras nu intensivt i kommuner och regioner som möjlighet till större acceptans. Den är meddelad till statsmakterna och delar av branschen.

Men just nu är det stiltje som råder.

Torbjörn Laxvik, projektledare Vindkraftcentrum.se

Bilden: Vindvals Kajsa Olsson intervjuar Hans Westlund nedanför Mörttjärnsbergets vindpark i Bräcke kommun.

Foto: T Laxvik

Svenska kraftnät ska bygga för framtidens havsbaserade elproduktion

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Regeringen avser att ge Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut transmissionsnätet till områden inom Sveriges sjöterritorium där det finns förutsättningar att ansluta fler elproduktionsanläggningar. Utbyggnad av havsbaserad vindkraft förväntas vara ett viktigt bidrag till att målen om förnybar elproduktion till 2040 nås och bidrar även till att möta den ökade efterfrågan på el i framtiden. (Pressmeddelande)

Sverige har goda förutsättningar för havsbaserad vindkraft och potential för utbyggnad i Östersjön är stor. Havsbaserad vindkraft är mer effektiv sin landbaserade motsvarighet och kan bidra med stora volymer el, hög effekt och med stor geografisk spridning vilket bidrar till ökad sammanlagringseffekt.

– Havsbaserad vindkraft ger möjlighet till kraftigt förstärkt elproduktion i södra Sverige och pressade priser, säger energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman.

– Vi har en snabb utbyggnad av förnybar el i Sverige och för att möta klimatutmaningarna behöver vi snabba på utbyggnaden ytterligare. Vindkraft till havs har en enorm potential att producera svensk förnybar el som ersätter kol och olja runt om i Europa. Det känns bra att vi idag tar ytterligare kliv för att underlätta den omställningen, säger miljö- och klimatminister Per Bolund.

Regeringen avser att besluta om en ändring av Affärsverket Svenska kraftnäts instruktion som ger verket i uppgift att bygga ut transmissionsnätet till områden inom Sveriges sjöterritorium där det finns förutsättningar för att ansluta flera elproduktionsanläggningar och där en sådan utbyggnad främjar uppfyllelsen av Sveriges mål om förnybar elproduktion. För att ge aktörer tydliga och transparenta förutsättningar avser regeringen även att ge Svenska kraftnät ett regeringsuppdrag om att påbörja förberedande arbete inför utbyggnaden av transmissionsnätet i havet.

Svenska kraftnät ska inom uppdraget:

- belysa om det finns behov av att ta fram nya riktlinjer och instruktioner för aktörer som vill ansluta elproduktionsanläggning till havs, 

- där så är möjligt beskriva och tydliggöra förutsättningar för projektörer avseende exempelvis tidplan och geografiska områden för utbyggnad av transmissionsnät,

- tydliggöra förutsättningar för projektörer som redan har inkommit med en ansökan om anslutning, samt

- beskriva förutsättningar, för- och nackdelar samt konsekvenser för anslutna aktörer med att införa egna elområden för områden till havs.

Förordningsändringen med instruktion om uppdraget till Affärsverket Svenska kraftnät träder i kraft den 1 januari 2022.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 15 juni 2022

Webbinarium om renskötsel och vindbruk

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Uppsala universitet och Vindkraftskurs.se inbjuder till att ta del av och diskutera nya forskningsrön.

I norra Sverige har en omfattande vindkraftsutbyggnad pågått i många år och det projekteras för ytterligare etableringar. I vissa fall krockar intressen mellan rennäring och vindkraft. Frågorna är komplexa och nya rön har kommit fram i ny forskning som bedrivits av forskargrupper i Sverige och Norge i nära samarbete med renskötare. Dessa forskningsrön kan bidra med kunskap till planering. 

I webbinariet onsdagen den 13 oktober 2021 kl. 14.00 - 15.00 får du veta mer och får också möjlighet att ställa frågor. 

Länk till program och anmälan>>

Ökat effektuttag ska locka industri till Jämtland - Härjedalen

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Jämtkraft investerar för att ta ut ytterligare 500 MW. En kraftig förstärkning som ska attrahera nya företag och industrier till regionen. 

- Vi har tidigare haft ett förhandsavtal från Svenska Kraftnät att ta ut 500 MW från stamnätstationen i Midskog men i och med att Jämtkraft nu skrivit på ett anslutningsavtal har vi säkrat möjligheten att ta ut effekten vilket gör att vi kan arbeta än mer aktivt att med att skapa förutsättningar för en etablering av elintensiv industri till vår region.

Det säger Viktoria Winberg som är projektledare för Power Region, ett samverkansprojekt med Östersunds och Krokoms kommuner, Region Jämtland-Härjedalen och just Jämtkraft.

Jämtkraft vill agera proaktivt för att säkra effekt och korta handläggningstider för nya industrier som vill etablera sig i regionen. Avtalet med Svenska Kraftnät innebär att Jämtkraft får möjlighet att ta ut 500 MW extra från stamnätet. 

Själva anslutningen, eller uttagspunkten, från Svenska Kraftnäts stamnät till Jämktrafts regionnät, byggs i Midskog, som ligger ett par mil utanför Östersund. Midskog är en av Sveriges största stamnätsstationer och en knutpunkt för strömförsörjning från norr till söder. 

- Vi jobbar brett när det gäller vilka branscher som vi gärna ser som framtida etableringar, just nu jobbar vi med förfrågningar från datacenter och vi jobbar också med att utveckla den förstudie angående produktion av elektrobränsle som Jämtkraft gjorde under förra året, säger Viktoria Winberg.

Det finns i dag inte någon enskild industrikund i Sverige som nyttjar så mycket som 500 MW. Städerna Uppsala och Västerås tillsammans förbrukar lite mer än 500 MW.

- Det här är unikt i Sverige och EU, att kunna erbjuda 500 MW effekt från förnybar energi och med väldigt hög leveranssäkerhet. Den snabba elektrifieringen av samhället och effektbristen i södra Sverige gör vår region mer attraktiv för industrier och företag, säger Kerstin Arnemo styrelseordförande Jämtkraft i ett pressmeddelande.

En stor del av den förnybara energin som produceras i Sverige kommer från Jämtland, genom skogen, vatten- och vindkraft. Genom att använda effekten där den produceras minskar förlusten som uppstår vid transport av effekten söderut. 

- Det handlar definitivt om fler än en investering eftersom planen är att vi ska fördela effekten mellan Lugnvik och Torvalla ungefär hälften på varje ställe. Sedan hur det kommer att se ut på respektive område är för tidigt att säga, säger Viktoria Winberg.

Det är alltså inte bara i Norr- och Västerbotten som den förnybara elkraften kan locka nya investeringar och nya industrier.

- Vi märker att intresset för vår region blivit större sedan Hybrit och H2GS offentliggjorde sina planer. Dels handlar det om att dessa företag på förhand bokar upp effekt inför deras etableringar som gör att företag vänder sig till regioner som kan erbjuda ytterligare effekt, dels så har det bidragit till att företag får upp ögonen för norra Sverige, här finns framtidstro och en vilja till en hållbar utveckling, den trenden ska vi så klart haka på i vår region, säger Viktoria Winberg.

 

 

/TL