Vindersättning ska driva utbyggnad

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Det rör sig i ersättningsfrågan. Alltså hur lokalsamhället på något vis ska kompenseras när vindkraft etableras.

Stort hopp sätts till att en lösning skulle göra fortsatt utbyggnad möjlig. För just nu är det stopp.

I den lagrådsremiss som regeringen lämnat som följd av den så kallade Vetoutredningen nämns ersättningarna och återigen budskapet att frågan ska utredas: ”Frågan om införande av ekonomisk ersättning till kommuner och lokalsamhällen för att kompensera dem vars omgivning påverkas av vindkraftsutbyggnad bör utredas.”

Det intressanta här är kanske inte utredningen i sig. Flera liknande sådana har gjorts och mer intressant är kanske att inte bara kommuner ses som mottagare utan just lokalsamhället. 

På samma linje är centern som vill regionalisera fastighetsskatten för elproduktionsanläggningar, men ” ...tillsammans med nya former för ersättning som inte bara når markägaren utan också det kringliggande samhället.”

Regeringen tycks anse att en lösning på ersättningsfrågan är en förutsättning för vindkraftens fortsatta utbyggnad: ”En tydlig reglering av förutsättningarna för ekonomisk kompensation bedöms spela en stor roll för en rättvisare och mer välfungerande utbyggnad av vindkraften.”

Socialdemokraterna och centern är tongivande i de flesta av landets varande och blivande vindkraftskommuner. Så deras sammantagna bild av att bygd, lokalsamhälle, berörda människor och deras verksamheter ska gynnas eller kompenseras borde väga tungt framöver.

I lagrådsremissen framgår viljan till tidig tillstyrkan av vindkraftsprojekt, ställningstaganden som kan överklagas. Men det är svårt att se hur en laglighetsprövning i sig ska ge fler positiva besked om vindkraftutbyggnad. Men så kom beslutet om en snabbutredning i ersättningsfrågan. Ersättningarna blir drivkraften.

Att ersättningarna riktas rätt är väsentligt om syftet är att öka acceptansen för vindkraft där den etableras. De behöver nå de människor som faktiskt berörs, och öka möjligheterna för att bo, leva och verka framgent.

Den lägst hängande frukten i sammanhanget är ju annars att göra den statliga fastighetsskatten kommunal. Det kan göra att 100 000 kronor per modernt verk och år överförs till den kommunala kassan. Detta exempelvis enligt Svensk Vindenergi.

Brasklappar blir: Om de nya intäkterna inte hålls utanför det kommunala utjämningssystemet så tunnas de ut på sikt genom minskade statsbidrag. Men visst kan de kvarstå som intäkt i den kommunala budgeten. Om det ändå lyckas med utjämningssystemet; hur ska skatteintäkterna eller delar av dem kunna riktas till dem som berörs av utbyggnaden, till näringsliv och föreningsliv? 

Det går sannolikt inte enligt likvärdighetsprincipen, att gynna vissa framför andra kommunmedborgare, eller vissa företag framför andra. Skattevägen är ett trubbigt instrument.

Att enbart söka acceptansen hos kommunföreträdare, eller hos regiondito genom regionalisering av fastighetsskatten, kan vara en strategi men knappast tillräcklig.

Annars är ju själva kommunpolitiken i sammanhanget numer ofta styrd av sakligt och osakligt, och i bästa fall, just lokalt motstånd. Bättre blir att acceptansen söks i lokalsamhället än i lokalpolitiken. 

En följdfråga blir hur stor ersättningsnivån bör vara för att uppnå kommunal eller lokal acceptans. Utgår vi från den ungefärliga nivån på 100 000 per verk år, är det cirka en tredjedel av grannländernas återbäring kommunalt. På samma elmarknad.

Det är svårt att jämföra skattelagstiftningar och dessutom vad kommuner kan göra med skattemedlen. Ändå handlar det om i storleksordningen 20 gånger större ersättningar än de 10 000 kronor per verk och år som blivit praxis i frivillig ersättning från bolagen till lokalsamhället.

Det pågår en rörelse bland kommuner som gärna vill bidra till den gröna omställningen och vara en del av den. Men vad det gäller fortsatt utbyggd vindkraft inte ser den som möjlig om inte relevanta nivåer på ersättning eller kompensation för intrång nås. En nivå likt grannländernas.

Inom det rådande systemet med frivilliga utgivna 10 000 kronor per verk och år visas att de just privata medlen kan vara avgörande för en påtaglig lokal nytta och att pengar kan riktas rätt.

I samband med Vattenfalls parker i Åsele och Lycksele kommuner avsätts stordelen av bygdemedlen till Garantia som omvandlar pengarna till riskvilligt lånekapital till småföretag i trakten. En del reserveras till föreningslivet.

Kapitalförsörjningen är ett av de största problemen i gles- och landsbygder. Utan sådan vissnar tillväxten och utveckling uteblir. Medvindslånet används till finansiering av småföretag, både till nystarter och utveckling av befintliga. 

Detta i trakter där det knappt finns bankkontor kvar och ingen vill i vilket fall handskas med smålån. Medvindslånet funkar för att de ursprungliga pengarna är privata – och just inte skattemedel.

En kombination av förenings- och näringslivsmedel når berörd bygd, människorna och deras verksamheter. För kommunens del betyder det att näringslivskontoret får tillgång till ett finansieringsverktyg, ett rikare näringsliv blir möjligt som leder till skatteintäkter till kommunen.

Pengarna till bygdemedlen kommer idag från projektören genom att 0,2 procent av produktionsintäkten avsätts. Vilket läggs på elpriset, nämligen cirka 0.06 öre på en såld kilowattimme, vid ett elpris på 30 öre/KWh.

Om vi fortsätter använda det frivilliga systemet och att en överenskommelse görs om att tjugofaldiga nivån, i närheten av grannländernas, skulle avsättningen behöva bli fyra procent vilket ökar elpriset med en dryg ettöring för konsumenterna.

En sådan återbäring skapar sannolikt acceptans i berörda bygder och att incitament skapas för ytterligare utbyggnad. Med det skulle utbudet av vindkraft öka vilket sänker elpriset. Uträkningar finns på hur vindkraftutbyggnaden de senaste åren har lett till ett åtta öre lägre elpris.

Om ettöringen, eller de fyra procenten, läggs på produktionen på både nya och gamla verk ges konkurrensneutralitet bland vindkraftsbolagen. Och det är svårt att se att det finns någon förlorare på ett system enligt dessa principer. 

Men själva nivåerna är något man måste komma överens om mellan statsmakterna, bransch och i förlängningen kommunerna, där ju vindkraften placeras. Vilken nivå är rimlig? Och blir den drivkraft regeringen söker för att få fart på utbyggnaden.

• Industrins behov av grön el kan tillfredsställas

• Likaså kommunernas önskemål om högre lokal ersättning

• Den gröna omställningen kan genomföras för global nytta

• Detta till priset av något drygt öre på elpriset

• Vilket på någon sikt ger ett lägre elpris för konsumenterna när utbudet ökar

• Branschen kan fortsätta bygga vindkraft

• Ytterligt förstärkt kapitalförsörjning på lands- och i glesbygd

• Ersättningar når berörda människor och deras verksamheter

• Går renodlat att genomföra utan lagstiftning

• Renodlat behövs heller ingen kommunalisering av fastighetsskatten

• Säkerhetspolitiskt: mer inhemsk el och ökade exportmöjligheter

Torbjörn Laxvik

Inbjudan Branschforum Vind 2022 6 april digitalt

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vindkraftcentrum bjuder in till Branschforum Vind 2022 den 6 april 10:00-15:00. Konferensen kommer att ske digitalt i år och kommer att sändas från en studio i Östersund.

Branschforum Vind samlar årligen hundratals deltagare. De senaste åren har Branschforum Vind arrangerats i Torpshammar, Östersund, Åsele och Sollefteå. Under årens lopp har det blivit en viktig mötesplats där företag, kommunföreträdare,  forskning och myndigheter träffats. 

I år blir Branschforum helt digitalt och ett halvdagsarrangemang. Den sjätte april samlar vi intressanta och tongivande personer i en studio i Östersund där initierade programledare för en diskussion framåt med just studiogäster, andra uppkopplade på länk och med deltagare från hela landet i konferensen. 

Det kommer att vara tre fokusområden denna gång. ”Inflyttning och jobb där vindkraft byggs”, ”Vindkraftsetableringar och elintensivindustri” och ”Industrin kräver mer el, men det fattas nästan inga positiva beslut om vindkraft”

Dagen kommer att inledas med fakta om hur det ser ut i vindkraftsbranschen med investeringsbeslut och kommunala tillstånd. Bilden ges av Daniel Kulin från Svensk Vindenergi. 

Vi kommer ha med Sigrid Nord och Magnus Igel från RES som berättar om vindkraftsetableringar och vätgassatsningen som nu sker i Ånge. 

Vi kommer också diskutera problematiken med att industrin kräver mer el nu för att ställa om till fossilfri produktion samtidigt som de flesta kommuner säger nej till ny vindkraft. Vi kommer ha en dialog mellan rikspolitiker och kommunföreträdare. Detta för att få svar på frågorna, ”Varför säger kommuner nej till ny vindkraft?” och ”Vad behöver göras för att kommunerna ska ha en mer välvillig inställning till vindkraftsetableringar i sin kommun?”. 

Allt detta och mycket mer planeras till årets konferens. Deltagandet är kostnadsfritt.  Anmäl dig här

(*) Obligatoriska fält

Anmälan kostnadsfritt digitalt Branschforum Vind 2022 6/4
Namn(*)
Invalid Input
Titel
Ogiltig inmatning
Typ av företag, organisation eller privatperson(*)
Invalid Input
Välj kategori
Företag eller organisation
Fyll i företagsnamn
Organisationsnummer.
Ogiltig inmatning
Ort
Invalid Input
Telefon
Invalid Input
Mobil
Invalid Input
E-post(*)
Invalid Input
Jag vill ha vindkraftcentrums nyhetsbrev
Ogiltig inmatning
Fyll i koden(*) Fyll i koden
Ny kod
Fel kod
Skicka

Ny prognos, rekryteringsbehov av vindkrafttekniker 2022-2025

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vindkraftcentrum, tillsammans med Svensk Vindenergi och Uppsala Universitet Campus Gotland, gör årligen en bedömning av rekryteringsbehovet av vindkrafttekniker för kommande år. Detta används av Myndigheten för yrkeshögskolan och andra aktörer för att säkerställa medel för utbildningar och planering av kampanjer för att locka fler till yrket.

Enligt Svensk Vindenergis kvartalsstatistik q4 2021 fanns 4 835 vindkraftverk i drift vid årsskiftet 2021-2022, en ökning med 472 verk från föregående årsskifte. Vid utgången av år 2024 förväntas antalet vindkraftverk öka till 5 777. Teknikutvecklingen, med högre vindkraftverk och mer installerad effekt per verk gör att årsproduktionen (GWh) ökar betydligt mer än installerad effekt (GW) och antal verk.  

Energimyndighetens och Naturvårdsverkets nationella vindkraftsstrategi tar sikte på 80 TWh landbaserad vindkraft år 2040. Den havsbaserade vindkraften kan komma att öka snabbt under 2030-talet. Ett sextiotal havsbaserade vindkraftsprojekt har offentliggjorts och ett flertal tillståndsansökningar kommer att lämnas in under de kommande åren. 

Sveriges elförbrukning är i nuläget ca 140 TWh per år men bara de satsningar som pågår i Norr- och Västerbotten med gruvor och stålindustrins fossilfrihet genom grön vätgas kommer att ha behov av ytterligare 70 TWh. Till detta kommer andra elintensiva etableringar, elbilar och vätgastillverkning. 

De flesta bedömare kommer fram till att elanvändningen kan komma att fördubblas inom 20 - 25 år. Under samma period faller nära hälften av dagens elproduktion för åldersstrecket och behöver ersättas. 

Det osäkra geopolitiska läget i början av mars 2022 kan snabbt ändra de energipolitiska förutsättningarna. I dessa osäkra tider kommer vi att minska vårt beroende av fossila energikällor och öka självförsörjningsförmågan, vilket vindkraft bidrar till. Det kan leda till att vindkraftsutbyggnaden snabbas på.

För närvarande säger många kommuner nej till planerade vindkraftsparker. Investeringsviljan är stor och det saknas inte kapital för en snabbare utbyggnadstakt. Regeringen har aviserat en justering av regeln om kommunal tillstyrkan som kan komma att underlätta vindkraftsutbyggnaden.

Rekryteringsbehovet av vindkrafttekniker vara ca 165 personer i genomsnitt årligen de närmaste tre åren.

- Om utbyggnaden som förväntat accelererar på grund av omvärldsfaktorer kan rekryteringsbehovet drastiskt höjas efter den perioden.

Ökade energipriser och en snabbare energiomställning kan leda till att vindkraften byggs ut tydligt snabbare än vad som förutspås i analysen.

Bortom prognosen kan en massiv utbyggnad av havsbaserad vindkraft komma att påbörjas. Ett sextiotal projekt är under projektering och ett flertal tillståndsansökningar kommer att lämnas de kommande åren. Detta kommer att innebära ett behov av ytterligare vindkrafttekniker under åren 2026-2030 som för närvarande inte kan kvantifieras.

/CA

Foto: Strömsunds kommun-Vindkrafteknikerutbildningen

 

Lokalt producerad grön vätgas till Inlandsbanan

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Inlandsbanan AB och Plagazi AB har skrivit på en avsiktsförklaring för att samarbeta kring produktion och distribution av grön vätgas. 

Plagazi har tagit fram en teknologi för att utvinna grön vätgas från icke återvinningsbart avfall. Det är en process som är helt utan miljöfarliga restprodukter.

Inlandsbanans 100 mil långa järnväg från Gällivare till Mora ägs av de 19 kommuner längs banan. Inlandsbanan förvaltas av IBAB som har nyttjanderätten till Inlandsbanan och är infrastrukturförvaltare. Inom fem år har IBAB som avsikt att upprusta Inlandsbanan för att öka kapaciteten på banan. Samt en övergång till vätgasdrift på banan vilket skulle innebära ett behov av cirka 20 000 ton vätgas per år. 

- Vi ser en spännande teknologi och process hos Plagazi som kan bidra till att få fram konkurrenskraftig grön vätgas och utveckla det lokala näringslivet kopplat till Inlandsbanans utveckling. Att utnyttja icke återvinningsbart avfall och få till en cirkulär ekonomi ligger helt i linje med att vårt mål att markant öka person- och godstrafiken på Inlandsbanan, säger Peter Enå i ett pressmeddelande, Utvecklingschef IBAB. 

- Tillsammans med Inlandsbanan finns det potential att inte bara transportera och förse Inlandsbanan med lokalt producerad grön vätgas, utan tillsammans skapar vi även ryggraden i Sveriges infrastruktur för grön vätgas och sätter i slutändan tempot för övergången. Att kunna utveckla den svenska marknaden för grön vätgas på något sätt är en stor möjlighet för Plagazi och det framtida målet att bli en av de ledande inom sektorn, säger Torsten Granberg i ett pressmeddelande, VD Plagazi AB (publ).

/LK

Foto: Inlandsbanan

Större solcellsanläggningar till Sverige

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

I syfte att skynda på utbyggnaden av större solcellsparker i Sverige har FuGen och EnergiEngagemang  inlett ett samarbete. Avtalet omfattar etableringar av solcellsparker upp till 500 MW. 

Solkraften står för cirka 1 procent av Sveriges totala energiproduktion idag. Men intresset för solenergi i Sverige har ökat senaste tiden. Priset för solpaneler sjunker och elpriserna har stigit.

- Vi tror starkt på potentialen för solkraft i Sverige, både i anslutning till vindkraftsparker och som egna anläggningar, det blir ett viktigt komplement till vindkraft i vår portfölj, säger Yaron Feingers och Lorenzo Lanteri i ett pressmeddelande, grundare av FuGen.

FuGen har som mål att bygga upp en portfölj bestående av anläggningar för sol, vind och energilagring. De har idag två vindkraftparker i drift i Sverige och en under byggnation.  

- Det är bara att titta på hur stor andel solenergi övriga Europa har i sina system för att förstå att vi snart kommer att vara där. Solenergi är det enda kraftslag som snabbt går att bygga ut och till ett mycket attraktivt pris, säger Johan Skördare i ett pressmeddelande, VD på EnergiEngagemang.

De båda bolagen håller nu på att ta fram en lista på kommande solparksprojekt som de hoppas kunna presentera innan sommaren.

Den största solcellsparken i Sverige idag ligger i Strängnäs, 14MW men är under utbyggnad till 20MW enligt Svensk solenergi.

/LK