Kommuner kommer behöva ta ställning till vindkraft tidigare

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Enligt en lagrådsremiss från Miljödepartementet ska kommunerna på begäran ta ställning till om en viss plats kan tas i anspråk för vindkraft eller inte. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. 

Begäran om kommunens ställningstagande ska innehålla en karta som visar de mark- eller vattenområde som är tänkt för vindkraftsetableringen och uppgifter om högsta höjd på vindkraftverken och högst antal verk. Från att begäran kommit in har kommunen sedan nio månader på sig att motivera ställningstagandet och lämna in det. I dagsläget finns ingen tidsgräns och kommunerna kan även ändra inställning i ett senare skede.   

En ansökan om tillstånd till vindkraftsverkasmet ska ha ett kommunalt medgivande för att prövningsmyndigheten inte ska avvisa det direkt. Förslaget bedöms spara resurser hos projektörer, tillståndsmyndigheter och andra myndigheter. Ändringarna i fråga om det kommunala ställningstagandets betydelse i tillståndsprocessen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2023.

- Det kommunala vetot har, i sin nuvarande form, kritiserats för att göra tillståndsprövningen ineffektiv och oförutsägbar, vilket är anledningen till att regeringen nu föreslår en förändring i regelverket. Kommunen ska ha kvar sitt inflytande vad gäller vindkraft samtidigt som det ska bli tydligare för alla inblandade vad som gäller, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll enligt departementets pressmeddelande

/LK

Bilden. Annika Strandhäll, Klimat och miljöminister

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Inbjudan Branschforum Vind 2022 6 april digitalt

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vindkraftcentrum bjuder in till Branschforum Vind 2022 den 6 april 10:00-15:00. Konferensen kommer att ske digitalt i år och kommer att sändas från en studio i Östersund.

Deltagandet är kostnadsfritt.  Anmäl dig här så skickar vi ut länken dagen innan. (*)= obligatoriska fält

Anmälan kostnadsfritt digitalt Branschforum Vind 2022 6/4
Namn(*)
Invalid Input
Titel
Ogiltig inmatning
Typ av företag, organisation eller privatperson(*)
Invalid Input
Välj kategori
Företag eller organisation
Fyll i företagsnamn
Organisationsnummer.
Ogiltig inmatning
Ort
Invalid Input
Telefon
Invalid Input
Mobil
Invalid Input
E-post(*)
Invalid Input
Jag vill ha vindkraftcentrums nyhetsbrev
Ogiltig inmatning
Fyll i koden(*) Fyll i koden
Ny kod
Fel kod
Skicka

 

Northvolt omvandlar nedlagt pappersbruk i Borlänge till ny gigafabrik

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Northvolt och Stora Enso har idag meddelat undertecknandet av en avsiktsförklaring om köp av Kvarnsvedens Bruk och det omgivande industriområdet i Borlänge, Sverige. Northvolt kommer att utveckla anläggningen till en tillverkningsanläggning för aktivt material och battericeller, återanvända och renovera mycket av de befintliga anläggningarna och anläggningens infrastruktur. (Pressmeddelande)

Gigafabriken förväntas starta den första delen av sin verksamhet i slutet av 2024 och kommer att sysselsätta upp till 1 000 personer, som använder 100 procent ren energi från regionen. Helt utbyggd kommer anläggningen att ha en potentiell årlig produktionskapacitet på mer än 100 GWh katodmaterial, vilket kommer att möjliggöra cellmontage vid flera Northvolt-anläggningar. Sajten kommer också att innehålla cellproduktion.

Peter Carlsson, medgrundare och VD för Northvolt, kommenterar: ”Sedan Northvolts grundande har vi fokuserat på cirkulär batteriproduktion, men det är första gången vi kommer att återanvända en hel produktionsanläggning. Med sin tillgång till energi, industrivatten och det breda produktionskunnandet i regionen är Kvarnsveden en optimal plats för en gigafabrik. Vi är stolta över att kunna öppna ett nytt kapitel i Borlänges historia som ett globalt industriellt nav.”

Bruket grundades 1900 och producerade massa och papper i över 120 år fram till dess stängning 2021, vilket avskedade över 400 personer. Avtalet är resultatet av ett starkt engagemang från Stora Enso att hitta den bästa långsiktiga lösningen för sina tidigare anställda och Borlänge stad. Nyckelchefer från Kvarnsvedenplatsen kommer att stanna kvar under en övergångsperiod för att på bästa sätt utnyttja nuvarande infrastruktur och möjliggöra en snabb omvandling.

”Hållbarhet är huvudprioriteringen för Stora Enso och måste åtgärdas även i svåra tider. Därför har ett centralt fokus sedan vårt beslut att stänga platsen varit att hitta en ny ägare som, till förmån för det lokala samhället, kan fortsätta Stora Ensos långa och hållbart drivna arv i Kvarnsveden. Precis som Stora Enso levererar Northvolt moderna och innovativa lösningar som bidrar till en klimatvänlig framtid. Genom detta avtal blir Kvarnsveden en grund för fortsatt tillväxt, både för Northvolt och Borlänge stad”, säger Per Lyrvall, Sverigelandschef på Stora Enso.

Projektet främjar Northvolt i sitt uppdrag att leverera världens grönaste litiumjonbatteri och etablera en hållbar försörjning av batterier för att möjliggöra avkolning av samhället. Fabriken kommer att spela en nyckelroll i att uppfylla mer än 50 miljarder dollar i beställningar från nyckelkunder och ansluter sig till ett bredare europeiskt produktionsnätverk av anläggningar som utvecklas tillsammans med partners i Sverige, Norge, Polen, Tyskland och Portugal.

"Det finns en enorm global efterfrågan på hållbara, högkvalitativa litiumjonbattericeller och -system. Med ritningen som tagits fram vid Northvolt Labs och Northvolt Ett kommer vi nu att lägga in ytterligare en växel för att skala upp produktionen ännu snabbare och större än tidigare”, säger Peter Carlsson.

Vattenfalls första svenska repoweringprojekt

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vattenfall har lämnat in en ansökan om att ersätta tidigare vindkraftverk med åtta moderna verk. Det gäller Näsudden vindkraftpark på Gotland och det kommer innebära fyra gånger högre produktionskapacitet trots hälften så många vindkraftverk som idag. 

Det står idag 19 stycken vindkraftverk på platsen som Vattenfall nu ansökt om att byta mot åtta nya moderna verk. Fyrdubblingen av produktionen motsvarar cirka en femtedel av Gotlands elförbrukning. De nya vindkraftverken bedöms kunna vara på plats och börja producera el om ca 6-8 år. Det på grund av de långa tillståndsprocesserna. 

– Vi är oerhört glada att efter många års omfattande arbete med ett gediget underlag kunna lämna in vår ansökan till Länsstyrelsen. Projektområdet har många utmaningar som gjort att vi har fått hitta nya kreativa lösningar för att möjliggöra för samexistens på platsen. Dessutom kommer vi att ansöka om behovsstyrd hinderbelysning som skulle minska ljuspåverkan från verken i drift, säger Elin Davidsson i ett pressmeddelande, projektledare på Vattenfall Vindkraft.

– Med Näsuddens vindkraftshistoria är det extra roligt att det här är vårt första repowering projekt i Sverige. Denna ansökan är ett utmärk exempel på den teknikutveckling och innovation som ständigt sker i branschen. I och med att vi halverar antalet verk blir parken mer yteffektiv samtidigt som vi ökar mängden kapacitet upp till fyra gånger så mycket som idag, säger Daniel Gustafsson i ett pressmeddelande, chef landbaserad Vattenfall Vindkraft.

/LK

Fotot: Elin Davidsson

Svenska kraftnät planerar för ökad investeringstakt

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Investeringarna under de kommande tre åren i det svenska transmissionsnätet och stödjande IT-system beräknas uppgå till 27,3 miljarder kronor. Det är en ökning med fyra miljarder kronor jämfört med föregående års treårsplanering. (Pressmeddelande)

Svenska kraftnät har lämnat sin verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan för 2023–2025 till regeringen. Det är en väsentlig ökning av investeringarna jämfört med förra årets verksamhetsplan. Förklaringen är att energiomställningen innebär stora utmaningar för kraftsystemet och kräver omfattande investeringar i nät och IT-system. Det handlar om insatser såväl för att reinvestera och underhålla anläggningsparken som för att öka överföringsförmågan och minska flaskhalsarna.

– Under treårsperioden planeras tre större ledningsprojekt att komma i entreprenadfas, utöver ökningen för att möta ett nytt kraftsystem säger Peter Wigert, finansdirektör, Svenska kraftnät.

Havsbaserad elproduktion

En betydande förändring för Svenska kraftnät är det nya uppdraget om en integrering av havsbaserad elproduktion. Regeringens instruktion till Svenska kraftnät innebär från och med januari 2022 ett ansvar att bygga ut transmissionsnätet till områden inom Sveriges sjöterritorium där det finns förutsättningar att ansluta flera elproduktionsanläggningar.

– Det utökade ansvaret innebär en stor påverkan på organisationen, även om de planerade investeringsutgifterna under planeringsperioden är relativt låga. Svenska kraftnät behöver växa både genom helt nya kompetensområden och i form av fler resurser till verksamheten på befintliga avdelningar, säger Peter Wigert.

Kortare ledtider

För att den höga investeringstakten i ledningar ska bli verklighet krävs kortare ledtider och snabbare tillståndsprocesser för byggnation. Det behövs ett förändrat arbetssätt, både från Svenska kraftnäts sida och från andra myndigheter, och att lagstiftningen ses över.

– Svenska kraftnät har tillsammans med Energimarknadsinspektionen (EI) inlett ett gemensamt förändringsarbete med målsättningen att korta ledtiderna för tillstånd, säger Peter Wigert.

Det höga inflödet av kapacitetsavgifter medför att Svenska kraftnät bedömer att kapacitetsavgifter kan användas för att sänka transmissionsnätstariffen under perioden 2023-2025. Detta förutsätter dock ett godkännande från Energimarknadsinspektionen.

Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2023-2025 finns att läsa här www.svk.se/om-oss/rapporter-och-remissvar/