Ny forskning om havsbaserad vindkraft

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Rättsliga förutsättningar för havsbaserad vindkraft, heter en ny Vindvalrapport som redogör för juridiska frågor kopplade till havsbaserad vindkraft. Olika lagstiftning gäller i olika delar av havet. Forskarna analyserar de EU-rättsliga frågor som kan innebära konflikter med utveckling av vindkraft, med fokus på EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektivet. 

Om en etablering planeras inom Sveriges territorialvatten, som sträcker sig ut cirka 22 kilometer från en baslinje som utgår från kusten eller de yttre uddarna i en skärgård, då ska kommunen tillstyrka en etablering innan vindkraftsexploatören kan få tillstånd. Tillstånd söks då hos mark- och miljödomstol. 

Om en vindpark ska anläggas utanför territorialgränsen men inom Sveriges ekonomiska zon, som sträcker sig ut till cirka 370 kilometer, är det regeringen som fattar beslut om tillstånd. Regeringen fattar även beslut om vindkraftsetableringar när lagen om kontinentalsockeln berörs. 

Mål som kan påverka militärens intresse prövas också av regeringen i de fall ansökan sker hos mark- och miljödomstol.

Oavsett vem som prövar tillåtligheten av vindparken, och enligt vilken lag, sker det en prövning av vindkraftsverksamheten mot de grundläggande bestämmelserna i miljöbalken.

Forskarna sätter fokus på EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektivet. I rapporten redogörs för de vanligast förekommande arterna som riskerar att påverkas av havsbaserad vindkraft och rättslig praxis kopplat till dem.

Forskningsprogrammet Vindval är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket med uppgiften att ta fram och förmedla vetenskapligt baserade fakta om vindkraftens effekter på människa, natur och miljö. 

I ett nyhetsbrev från Vindval https://www.anpdm.com/newsletterweb/47455842754747504A75474159/414B5B437040425E47774947594271 återfinns länk till rapporten, men även till en ny rapport från Nordic Energy Research som tar upp biologisk mångfald vid etablering av havsbaserad vindkraft i Norden. Rapporten innehåller även rekommendationer om nordiskt samarbete för datainsamling och bedömningar av kumulativa effekter samt kunskapsöverföring. 

En tredje rapport i nyhetsbrevet är från amerikanska forskare som har samlat och analyserat data om opinionen kring en projektering av havsbaserad vindkraft i USA. Analysen visade på två kluster, den “engagerade minoriteten” och den “tysta majoriteten”.

//TL

Nya investeringar på vindturbintorn i trä

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Träteknikföretaget Modvion beviljades 2020 finansiering på 6,5 miljoner euro för att bygga sitt första kommersiella vindturbintorn i trä. Nu har EU- kommissionen investerat 1,5 miljoner euro i företaget.

Investeringen görs genom EIC-fonden som är en del av EIC Accelerator- stödet. EIC-fonden är ett initiativ från Europeiska kommissionen och är till för att stödja banbrytande innovationsföretag. Finansieringen på totalt 6,5 miljoner euro som Modvion beviljades 2020 består av 2,4 miljoner euro i bidrag och 4,1 miljoner euro i eget kapital.  

Modvion är ett Göteborgsbaserat träteknikföretag. 

- Det är en kvalitetsstämpel att EU väljer att fortsätta stödja oss, och nu tar steget att bli aktieägare. För att bekämpa klimatkriserna behöver vi mer förnybar energi och hållbara träkonstruktioner, vår teknik möjliggör båda, säger Otto Lundman i ett pressmeddelande, vd för Modvion AB.

Vindkraftstornen som Modvion bygger görs i laminerat trä och de är starkare än stål vid samma vikt. Att bygga vindkraftstorn i trä möjliggör klimatneutral vindkraft, koldioxiden som tas upp av träden när de växer lagras sedan i trätornen. Ett trätorn släpper ut cirka 90 % mindre koldioxid än ett ståltorn. 

- Vi är glada att kunna meddela att EIC-fonden bidrar till att Modvions släpper ut nästa generations vindkraftstorn på marknaden. Att ersätta betong och stål, från vilka traditionella vindtorn byggs, med laminerat trä minskar dramatiskt koldioxidavtrycket för vindenergiindustrin, tillade Martin Bruncko i ett pressmeddelande, ledamot av EIC Fund Investment Committee.

Trätornen byggs i moduler vilket gör att de kan transporteras på allmänna vägar och gör där med det lättare att bygga högre torn till en lägre kostnad. 

- Vi gör det möjligt för vindkraftsindustrin att bygga klimatneutral vindenergi, sänka totalkostnaderna och underlätta transporter av höga torn. Det känns jättekul att European Innovation Council förstår potentialen i vår teknik och satsar på att bekämpa klimatförändringarna, säger Otto Lundman i ett pressmeddelande.

Foto: Modvion

 

Vattenfall söker tillstånd för halverad vindkraftpark i Pajala

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Vattenfall lämnar idag in en justerad ansökan om tillstånd att bygga vindkraftparken Käymävaara i Pajala kommun. Elproduktionen från de 30 turbinerna motsvarar hushållsel till ca 100 000 hem. (Pressmeddelande)

Vindkraftsprojektet Käymävaara presenterades 2015 och en ansökan om tillstånd lämnades in 2019 till Miljöprövningsdelegationen. Sedan dess har projektplanen genomgått förändringar både gällande områdets storlek och antalet vindkraftverk. Dagens ansökan för Käymävaara är därför en justerad ansökan jämfört med den ursprungliga.

– Anledningen är att teknikutvecklingen går fort och turbinerna har nu, jämfört med den första ansökan, blivit större och mer effektiva. Det innebär att Käymävaara kommer att kunna producera ungefär lika mycket förnybar el, cirka 800 GWh, som enligt den tidigare ansökan men med färre antal turbiner säger Erik Grönlund, projektledare för Käymävaara på Vattenfall.

Antalet vindkraftverk har i det närmaste halverats, från ursprungliga 58 turbiner till 30. Vindkraftsparken kommer då att rymmas inom ett mindre område än den tidigare planen. Produktionen från Käymävaara kommer att motsvara 0,5 procent av Sveriges totala elanvändning per år (ca 135 TWh 2020).

– Med färre turbiner har vi kunnat minska projektområdet med 22 procent men eftersom elproduktionen blir i stort sett oförändrad, kommer Käymävaara ändå att bidra starkt till en övergång till elproduktion utan fossila bränslen i Norrbotten, säger Erik Grönlund.

– Norrbotten står inför stora utmaningar med växande elintensiva industrier som väntar på att kunna etablera sig. Lokalt producerad, förnybar el kommer att behövas för att säkerställa att investeringar hamnar i Norrbotten, säger Daniel Gustafsson, chef landbaserad vindkraftsutveckling Vattenfall. 

Ansökan kommer nu att behandlas av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Norrbotten och sedan skickas ut på remiss.

Vattenfall planerar ytterliga en vindkraftpark i Pajala kommun; Selkävaara. Den vindkraftparken planeras bli lika stor som Käymävaara, maximalt 30 verk. Ansökan om tillstånd för Selkävaara planeras att lämnas in under senare delen av 2022.

De två projekten i Pajala ligger i linje med Vattenfalls strategi att göra det möjligt att leva fossilfritt inom en generation.

Över en gigawatt vindkraft togs i drift fjärde kvartalet 2021

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Det är en rekordstor installation av vindkraft det fjärde kvartalet 2021, det visar ny statistik från Svensk Vindenergi. Under hela 2021 togs totalt 2 GW ny vindkraft i drift. 

– Att addera över 1 gigawatt under ett kvartal är häpnadsväckande mycket. De rekordstora installationerna visar att det finns fantastisk kompetens hos de tiotusentals människor som jobbar med att bygga vindkraften, komponenterna och infrastrukturen som behövs i Sverige, säger Daniel Kulin i ett pressmeddelande, ansvarig för marknadsfrågor på Svensk Vindenergi.

Under vintern har elpriserna varit höga i Sverige, men de flesta andra länder har haft ännu högre elpriser. Det är tack vare den höga andel vindkraftsproduktion som Sverige har och där med kunnat pressa ner elpriserna.

Det ser relativt ljust ut med vindkraftsprojekt i Sverige just nu. 4,1 GW vindkraft har finansiering och ligger i byggfas och cirka 2 GW som beviljats tillstånd och söker kapital för att byggas. Men när det gäller prognosen för nya projekt ser det inte lika bra ut. Bedömningen enligt Svensk Vindenergi är att mindre än 1 GW per år beviljas tillstånd de kommande åren.    

– Det finns en risk att nya projekt inte kommer fram i den takt som Sverige behöver. För att möta industrins behov av el till serverhallar, batterifabriker, vätgas och nya stålverk, krävs att vi fortsätter addera minst 2 gigawatt vindkraft om året, för att sedan öka. Men som det ser ut nu med försvarets restriktioner, kommunernas veto och de långa ledtiderna för miljöprövning och nätanslutning, så krävs kraftfulla åtgärder för att inte marknaden ska vika neråt efter 2024. Lösningen är inte att vänta in annan teknik. Vi måste hålla upp tempot. Bara vindkraften kan byggas så snabbt, i så stor skala och till så låga priser som industrin efterfrågar i sin omställning, säger Daniel Kulin i ett pressmeddelande.

Foto: Svensk Vinenergi

Vätgas, elintensiv industri och vindkraft till havs | Nya gröna affärer | Energi-TV Special | Del 5

Skriven av Christer Andersson den . Publicerad i Ettan

Nu kommer havsbaserad vindkraft och vätgas, två ganska nya fenomen, i alla fall i större skala. Vindkraften till havs är högeffektiv och vätgasen är en möjlighet att balansera den mer varierande vindkraften, men också för förädling av förnybar energi.

I det här avsnittet beskrivs hur affärsmöjligheterna kring vätgas ser ut och vilka nya möjligheter den havsbaserade vindkraften ger. Avsnittet berättar även om hur etableringarna av elintensiv industri, inklusive vätgas, fått fart. Medverkande är High Coast Invests vd Mikael Aamisepp, Karl Lindblad från Svea Vind Offshore, forskningsprojektet HEAL:s projektsamordnare vid Umeå Universitet Mats Johansson samt Linnea Karlsson vid Vindkraftcentrum med vätgas som specialområde.

Se programmet, klicka här https://www.youtube.com/watch?v=Ji6d10ZC1_k